Måndagen kom med kyla och iskall luft som fyllde lungorna på väg till jobbet där arbetsdagen inleddes med ett möte hos en kund.

Idag är jag ofantligt trött, kan inte förstå - jo, det kan jag egentligen...*ler brett* men jag sov riktigt gott i natt, men sömnkontot ligger fortfarande på minus - med besked!

Nu återstår en eftermiddag full av möten och annat plock - och en full fruktskål!

... och vilken helg! Ojoj, vilka upplevelser jag fått vara med om...

En alldeles underbar avslutning på helgen med ett biobesök och en varm, öppen och mjuk hand som bara letade sig fram mot min i mörkret, i tystnaden...

Att luta sig tillbaka nu, kommer vara den största utmaningen i detta nu.

Inga tidsplaner...

Inga detaljer...

Ingen deadline...

 ... bara massor av känslor som inte landat ännu!

Jag ligger på minus på sovkontot denna helg, men det är det helt klart värt, men jag känner att nattens sömn kommer att vara välbehövlig. En ny arbetsvecka står på tur, och jag kommer att möta den med ett leende på läpparna och minnas min helg med en stor portion värme och hjärta!

... betyder ofta "dagen efter krogen" och det gör det väl även för mig, men inte vilket krogbesök som helst utan en riktig Date! Ja, ni läste rätt - Fröken Präktig gav sig ut på en riktig klassisk candlelightdinner mitt i stan!

Ja, det var ju någon som kom i vägen för min planerade vinterförvaring av hjärtat. Denne någon är någon som för varje minut får mig att bli mer och mer nyfiken och som för varje minut får mitt hjärta att släppa lite på sin förvaring, men bara lite - för det var hårt inlåst märkte jag.

Jag har suttit här ett bra tag och försökt formulera något, men det är svårt - för jag har inte riktigt hjärtat och hjärnan med mig i det min kropp genomgår just nu.

Oväntat...

Crazy...

Vänligt...

Mysigt...

Hjärtligt...

Varmt...

Jag tror att jag ska strunta i att jag inte har kontroll över vad jag känner, jag ska bara luta mig tillbaka och fortsätta lätta på det förvarade hjärtat i en takt som känns okej för mig.

I eftermiddag blir det bio, och jag ska placera min hand i någon annans och försöka lita på processen och falla in i "Enjoy the moment" - situationen.

Det känns som en mycket bra plan för det kommande dagarna, för nu händer det grejer och nu går det snabbt...

Det har, som jag tidigare berättat om, flyttat in en fjärilsfarm i min mage, som rör med sina vingar i min mage, och skapar en känsla av touch, det magiska ordet touch!

I natt gjordes det en handling som är så långt i från vad jag skulle ha gjort om jag vore klok och förnuftig, om jag vore mitt gamla jag.

Jag lyssnade på mitt nya jag, lade ord som klokhet och förnuftighet lite längre bak och lyssnade på orden vilja, nyfikenhet, längtan och värme.

Fjärilsfarmen flaxar lite annorlunda nu idag efter nattens upplevelse och i och med att rörelserna blivit annorlunda så lämnar det plats för att känna in känslorna inför kvällens fortsättning...

Utan underdrift kan jag nog konstatera att jag genomgår ett av mitt livs mest utvecklande faser just nu. Livet finns där, livet lever och jag försöker att leva med livet, inte före, inte efter - utan just med livet!

Jag bryter mark...för att ge mig själv mer kärlek!

Jag klipper strängar som är starka och svaga...för att ge mig själv mer kärlek!

Jag utvecklar band till andra och mig själv...för att ge mig själv mer kärlek!

Jag kliver utanför normer i min omgivning...för att ge mig själv mer kärlek!

Jag städar bland kärleken till mina nära & kära...för att ge mig själv mer kärlek!

Det är en riktigt omvälvande resa, en stundtals vidrig resa, stundtals givande men framför allt är det en resa som är nödvändig för att jag själv ska fortsätta utvecklas som människa och vara den person som jag själv vill vara.

Jag har märkt att resan med att bryta mark är en resa som kostar mycket energi och som bjuder på en enda färdkost egentligen - styrka.

En styrka som syns, känns och finns.

Avslutar med att säga som Janis Joplin:

"Håll inte tillbaka dig själv. Du är allt du har"

Det var ett tag sedan, mail, sms och samtal från olika kända och okända människor som undrar och bryr sig om min frånvaro... TACK - värmer i hjärtat!

Sanningen är att det inte hänt något egentligen som föranleder min bloggtystnad, bara det att livet rullar snabbt och jag är inne i en väldigt intensiv fas på jobbet som gör min fullständigt genomslut på kraft och energi. En hel del träning och annat gör att vardagen bara rullar på i ett. Finns helt klart både för- och nackdelar med det tempo som är nu.

Igår var jag träningsfri och då tog jag mig en rejäl match med dammsugaren i huset, så att kvällen ägnades i soffan med Grey´s som trevligt sällskap. I eftermiddag är det en lite tidigare hemgång och en massage inbokad, så kvällen lär bli en repris på gårdagen - tack för det!

Ni är många som är nyfikna på den fjärilskänslan som finns i magen på mig... men jag tror att ni ska få vara nyfikna ett tag till, och förhoppningsvis trillar fjärilsslagen ner i min mage i helgen eller så får de flyga ett tag till, vet inte vad som är bäst - helt klart är att känslan av fjärilsvingar touchande magen, mycket mycket speciell... *ler brett*

Så var det måndag då efter en riktigt tillbakalutad helg som innehöll många kravlösa stunder.

Tillbaka till verkligheten med besked och nu är det första gången på länge som jag känner mig pressad och stressad av tidsramar. Jävligt irriterande när personer skickar mail och försöker göra det tydligare, och i själva verket är det en helt annan vändning än det vi i arbetsgruppen kom fram till tidgare. Åhhhhhhh! Antar att det blir så när man är beroende av tidsramar och känner en enorm press. Det handlar om företagets finnas eller inte finnas, och det finns ingen tolerans till ett enda snedsteg.

Jag själv är beroende av underkonsulter och deras uppgifter, för att själv kunna sätta ihop mina uppgifter.

Länge sedan jag upplevde den här stressen nu, och jag trivs inte med den. Tyst på kontoret, alla är ute på lunch, min lunch består av hyresavtal, komptenser och referenser. Var och en blir salig på sitt brukar det väl heta...

Uppstigen och färdigmyst i sängen så väntar en söndag full av energi till att bara ta det lugnt, visst låter det underbart?

Somnade tidigt igår, och vaknade i hyfsad tid imorse vilket ledde till en låååång stund med tidningen i sängen och lite mys innan jag äntligen steg upp på allvar.

Väl uppe möttes jag av en underbar syn, mina markiser hade fällt ut sig, som skydd mot solen - SOLEN ÄR HÄR! Mina markiser är elektriskt styrda och känner av hur stark solen är, vilket innebär att de bra fäller ut sig när det behövs, och idag behövs det. Strålande solsken, nysnö och minus fyra grader - de perfekta paramentrarna för en perfekt vinterdag!

Senaste gången markiserna var utfällda var i oktober tror jag, så nu är det verkligen ett tecken på att solen ska vara här, och jag ska ut och leva med solen.