Ja, det blev kväll ändå. Denna dag satt hårt inne, mycket hårt dessutom.

Handledningen gick av stapeln och idag behövdes faktiskt näsdukarna för första gången. Jag blev verkligen pressad och det var säkerligen nödvändigt.

Männen i mitt liv var temat, både yrkesmässigt och privat - och det var mycket intressanta reflektioner och jag känner verkligen att jag tar med mig jättemycket därifrån.

Det ritades, ställdes staplar och matriser och helt plötsligt blev bilden ganska klar för mig.

Mycket av det som sas var väldigt privat och lämpar sig inte alls för bloggeriet, men kontentan av dagens handledning är:

Vad gör denna situation för kärleken för mig själv? Jag gillar mig själv, jag har god självkänsla och gott självförtroende, men när jag ser hur jag själv agerar och hur jag låter mig ageras med, då blir det en konflikt mellan "hon med den goda självkänslan" och "hon som mesar på och bara följer spelet".

Konflikten är total och jag har två val. Jag gillar att ta beslut, jag gillar att stå inför situationer där jag tvingas ta ett beslut, men denna situation vill jag aldrig mer uppleva för min egen hälsas skull.

Efter en eftermiddag med reflektioner vid tvätthögen, några tårar med Stina, ett oräkneliga antal mail som bara överöser mig, ett telefonmöte - så begav jag mig mot gymmet. 25 minuter på löpbandet och herrejävlar vad mycket frustration som kom ut. Stirrade in i spegeln hela tiden. Kände hur låren riktigt tryckte i från. Mina lår är starkare än någonsin nu, och det kändes. Körde helkropp idag och sedan hem och nu har man landat här i soffan så där härligt genomtränad i hela kroppen.

Några telefonsamtal ska klaras av innan jag checkar in för natten.

Om en timme ska jag sitta där i stolen, för handledning. Även det är en investering i sig själv som faktiskt rekomenderas alla och en var...

Lunchen idag är avklarad, inte den bästa men jag tror att min "light-detox-kur" gillar den. Försöker dricka surt för att rensa ut en massa slagg som gömmer sig i kroppen. Äta starkt ska också vara bra, och idag blev det grönsaker i stark sås och hoppade riset. Struntar i att det säkerligen är massor av glutamat i maten. Hann med en vända in på Sköna Under på lunchen och som alltid när jag är där så blev det en kasse med ut!

Som sagt, handledning idag, och idag är temat "männen i mitt liv" - så håll i er ni som känner er drabbade. Idag tror jag bestämt att näsdukarna kommer att komma till användning, för det känns som att det ligger mycket känslor bakom dessa män som har en plats i mitt liv.

Handledning handlar absolut inte om att älta, det handlar snarare om att skapa en förståelse för sitt egna agerande, utifrån mig som person och mina värderingar och min omvärld. Ytterst intressant, och något som fler borde ägna sig åt, för att hitta sig själv och förstå hur man själv agerar.

Efter handledningen brukar jag alltid försöka avsätta lite tid för egen reflektion, och idag blir det nog reflektion i tvätthögen hemma. Inte så illa kanske!

Prognos 2008 har jag ägnat större delen av förmiddagen åt. Vilken gissningslek, och vilka fula ord det kan komma ur en så väluppfostrad flicka som mig!

Nu är det bara affärsplanen klar, sedan är jag redo för regionledningsmötet i nästa vecka. Herregud, redan nu skrattar jag åt eländet, saknar förtroende för personen och situationen, men 24 timmar ska jag väl kunna hålla mig lugn i allafall - för det är ungefär så länge jag måste stå ut med cirkusen!

För er som undrar hur det gick med filmtittandet igår så kan jag avslöja att det gick över förväntan. Slog på filmen, och låg faktiskt kvar hela filmen med undantag för 3 gånger, två vatten-detox-pauser och ett telefonsamtal.

Bra jobbat va? Filmen var faktiskt bra, helt klart sevärd!

Ikväll blir det träning, ja - efter tvätthögsorgien då!

Jag jobbar mycket med målplanering i mitt liv, såväl privat som offentligt höll jag på att skriva, men nog tusan är mitt yrkesliv, som passar bättre som ordval, offentligt. Jag uppmanar verkligen fler att använda sig av målplanering, det blir så mycket lättare då, och resultatet blir bättre!

Målplanering kan vi ta i en kommande blogg. Det jag skulle blogga om nu ikväll är personliga mål. Jag har i höst satt upp två personliga mål.

1. Börja gå på taktilmassage regelbundet

2. Ge mer feedback till folk i min omgivning

Mål 2 är avklarat, jag har börjat att ge feedback till andra, och alltsom oftast, om man läser på om feedback och verkligen lär sig att både ge och ta, så är feedbacken önskad och blir då något konstruktivt!

Testa och se!

Mål 1, massagen, har legat och gnagt för jag har helt enkelt inte tagit mig för. Försöker komma iväg på vanlig klassisk massage ibland för muskelfästena, men den taktila massagen har länge intresserat mig, men jag har som sagt inte tagit mig för. Igår tog jag mig samman, ringde och fick komma redan idag. Så nu sitter man här helt slut i kropp&själ, och jag hoppas innerligt att jag mår bättre av denna massage än den idrottsmassagen jag brukar få. Laddar med vatten i mängder. Taktilmassage är avslappningsmassage som syftar på att tillföra kroppen mer oxytocin vilket gör att vi upplever ökat välbefinnande, bättre sömn, minskad hjärtfrekvens, avslappnade muskler, förhöjd smärttröskel mm. Man jobbar helt och hållet med känselsinne och beröring. Idag var det första behandlingen och det var riktigt skönt att verkligen få känna sig avslappnad, det var längesedan nu!

Tanken är att jag ska gå på taktilmassage 1 gång i veckan nu fram till jul för att sedan gå en gång i månaden. Målplanering på hög nivå!

En härlig dag som går mot sitt slut. Tog en välbehövlig sovmorgon, slog upp de gröna kring 8, hämtade tidningen, läste den och hoppade ner och myste i sängen igen. Löste ett och annat världsproblem. Klev upp 10.30 och gav mig i väg mot stan där en lunch med Titti väntade!

Upp o tog en vända på jobbet, och det var en härlig känsla.

Medarbetarna var verkligen självgående, och på gång och det känns som mitt hårda arbete i höst äntligen börjar ge resultat. Min tid som brandsläckare är över för en tid hoppas jag. Nu ska jag börja ladda upp de battier som är uttömda, och det ska bli en intressant upplevelse.

Nu sitter jag här i soffan och är redan omklädd för natten, ska sätta på en film där jag tvingas byta fokus från mitt liv till någon annans liv för en stund, innan jag hoppar ner i bädden och avslutar denna grymt sköna dag!

Ni som känner mig vet hur oerhört bra jag trivs på Högre Höjder, nu är det väldigt få av er som har fått bevittna mornarna här på Högre Höjder. När man kliver upp, på med nattlinnet, på med glasögonen, rufsar till håret, på med morgonrocken, upp för trappen och där, just där i trappat möts man av solen. En sol som bjuder på sitt söderläge i alla årstider. Nu på vintern är det en magnifik känsla att se solen lysa igenom molnen.

Att vakna till rymden och höjden...

Att vakna till solen...

Sundsvall består ju av två stadsberg, och jag bor typ på det Norra Stadsberget, och ser ut över hela Sundsvall och får bevittna naturen

Idag när jag kom hem på eftermiddagen så var det ytterligare fin upplevelse, ut på balkongen och fram med kameran. Det som nu är täckt av moln på fotot är Sundsvall och jag bor ovanför molnen idag. I stan är det molningt, på Högre Höjder är det glasklart och underbart vackert!

Stadsflickan som blivit intresserad av naturen... ojoj, jag fortsätter att imponera på mig själv. Var ska detta sluta?

... en vanlig tisdag när pensionen (även sjukersättning) är utbetald är ingen vacker syn. Jag lovar!

Eftersom jag kompar mina timmar så passade jag på att åka hem lite tidigare och då även handla och ta en vända in på Systembolaget när jag ändå var i krokarna.

Visst, jag har fördomar, men idag besannades dom. Herregud säger jag då bara!

Jag kände mig lite udda med min krog fylld av 10 småflaskor Moet som rymdes i en bärkasse och beloppet blev fyrsiffrigt. Livet är till för att levas och så länge jag har pengar kvar 3 dagar innan lön, så tänker jag fortsätta unna mig mina Moet i bubbelbadet, det kallas livskvalitet!

För många handlade dagens besök på Systembolaget om att göra slut på pengar och begäret kanske, i början av deras utbetalning.

Tragiskt... är nog det ordet som beskriver min känsla där jag gick mellan hyllorna med mina Moet och Blossa Glögg, och kände mig ganska oskyldig till alkoholens missär!

Over and out från Högre Höjder... idag med Moet i kylskåpet - ordningen återställd!

Så där ja, då börjar det likna vanliga hederliga måndagar. Hårt jobb, snabbt hem och i väg på pulsträning och gym!

Laddad till tänderna efter min frånvaro.

Uppvärmningen gick bra...

... på pulsökningen smäller det till i högra vaden och satan i gatan vad det gör ont. Muskelbristningen i vaden var tydligen inte alls läkt. Lyckades dock genomföra passet ändå. Känns som att bristningen sitter längre in i muskelfästet, så det gick att ta sig igenom passet ändå. En stund på gymmet, jepp Anneli, allt var sig likt, ögongodiset med!

Kändes som att kroppen hade klarat min två veckors långa frånvaro perfekt, förhoppningsvis är det aminosyrorna som gjorde att jag upplevde styrkan i kroppen. Pulstopparna gick perfekt och styrkan och syreupptagningen likaså. Nu är det bara att hoppas att vaden inte sätter några som helst käppar i hjulet för fortsatta träningen.

Hem, bums i duschen och nu sitter man här och väntar på att Cityakuten ska börja, så jag får byta fokus från mitt liv en stund. En smoothie som dagen till ära inte innehåller pulver, bara frukt!

Känner mig härligt genomtränad i hela kroppen, inklusive de muskler jag inte skulle träna som biceps, triceps, kappmuskel, axlarna, nacken och bröstmusklerna... men det är ju såååå svårt att låta bli!

 Behöver verkligen dessa endorfiner som träningen sätter igång och nu måste jag hålla mig frisk och oskadad så jag kommer tillbaka och kan göra igen, för träningen är livsviktig för mig!

En härlig dag. Mycket på jobbet, men det är ju så jag vill ha det. Det är i lagom kaos jag trivs som bäst, där strukturen ändå finns kvar men allt inte står skrivet i stjärnorna. Där är jag bäst, där kommer min kvalitet fram!

Imorgonbitti påbörjar jag kampen mot att minska ner mina komptimmar som är tresiffriga till antalet. Imorgon blir det en härlig sovmorgon och en start på jobbet efter lunch, en lunch som ska intas med Titti!

Natti önskas det från ett Högre Höjder där månen lyser riktigt skarpt idag!

... och mina gröna är pigga och glada efter en god natts sömn, äntligen känns det som att sömnen börjar bli bättre.

Nu ska jag äntligen börja träna igen, så då borde det ju gå åt rätt håll. Idag är det comeback (fy fan vad jag hatar det ordet) på pulspasset och sedan blir det ett kärt återseende på gymmet. Endera går det käpprätt åt helvete på träningen efter två hela veckors total inaktivitetet, eller så går det över förväntan och kroppen har behövt vilan och aminosyrorna har gjort sitt jobb. Jag hoppas självfallet på det sista!

Dags att ta sig an lite hårt arbete, en projekttavla, faktureringsunderlag, statistik, projektplanering, resebokningar och alltmänt göromål står på agendan idag.

En helt vanlig dag alltså... förrutom att jag faktiskt inte haft ett enda samtal ännu, och klockan närmar sig halv elva på förmiddagen, och det har inte hänt på månader.

Omväxling förnöjer!

07.28 Mobilen ringer, struntar i att svara

07.31 Telefonen ringer, mamma från Arlanda som undrar om jag har sovmorgon (!) Hon har blandat ihop dagarna och trodde det var måndag idag!

10.28 Slår upp mina gröna på riktigt

11.50 Bestämmer mig för att inte åka till Härnösand, bäst för alla!

13.05 Tar ett beslut att försöka titta på TV

14.10 På med kläderna och UT i ett underbart vinterlandskap med iPoden

16.30 Påbörjar middagsplanerna

17.10 Pratar med Figge lääääääänge

19.30 Beger mig mot F&S för ett träningspass

21.20 Springer till grannen med vattenavläsningen

21.55 landat i soffan för att slappa lite

... och mellan dess har det varit djupa stunder där jag varit ledsen. Ställde in resan till Härnösand, visst det skulle säkert bli jättekul, men jag tror det är bäst för alla parter om jag inte far. Litar helt enkelt inte på mina egna känslor just nu. Ett snedsteg är så nära... och det vill jag inte riskera.

Det finns säkert folk i min omgivning som tycker att jag skulle ha åkt och haft roligt, och överhuvudtaget försöka fylla dagarna med massa roligheter, men just idag har jag känt ett behov av att vara ensam med mina tankar.

Tankarna har bytt skepnad och insikterna fullständigt vräker ner över mig, lika väl som mina tårar vräker ner över mina kinder.