Vi hade planerat söndagsturen länge och väl, idag skulle det bära iväg - söder om stan, mot Skatan.

Hämtade upp Malin efter min pensionärsnatt, men det börjar väl blir mer regel än undantag att jag sover bra och mycket nu, tackar min lyckliga stjärna för sömnen.

Raka vägen ut mot Skatan, och där regnade det faktiskt inte. Malin var ordentligt rustad med vattenflaska och allt, jag tog det hela lite mer... hmm... piano - eller inte?!

Utrustade med karta och nästan kompass... så kunde det ju inte gå fel, och det gjorde det ju inte heller.

Hög, kall luft mötte oss, tillsammans med massor av härliga höstfärger och framför allt - en otrolig tystnad!

En liten söt ekorre följde med oss ute på Björn, han var såååå söt och hade en jätteyvig svans där han trippade runt bland stenar och träd.

Det kan konstateras igen, jag ska bo där ute, på ett eller annat sätt...

Ett och annat skratt och allvarssnack blev det mellan varven, och en och annan ny insikt som säkert berikar när det väl kommer till kritan.

Vet inte aaaaaaalls varifrån jag fick inspriation till att åka ut och köpa lite ljung och göra fint på trappan här hemma, men nu är det höstigt så det förslår, två fina urnor med ljung och lite annat i.

Nu är middagen i magen, en god lasagne lagade husmor-Marre ihop, medans hon strök tvätten och gjorde lite ordning i garderoben.

Lite filmmys i soffan under pläden. Skönt att släppa tankarna från sitt eget liv ett tag, och hoppa in i någon annans problem. Jag har nog med mina...

Nu ska jag fortsätta att klura på om det blir en flaska Moet eller Vueve Cliquet som ska följa med mig på nedervåningen och bada riktigt härligt bubbelbad. Söndagsritualen består...

I morse slog jag upp mina gröna till ett höstväder. Gårdagens semesterdag gjorde verkligen susen. En jättelång prommis på Norra Berget, middag och konsert med tjejerna och sedan var planerna en drink, men det fick vi glömma! Tre riktigt bra avsnoppningar lyckades jag med...*imponerad och förvånad över styrkan*

En lunch på Innergården och sedan en riktigt rejäl shoppningdag tillsammans med resten av Sundsvalls befolkning. Förvånad och imponerad att jag inte hann få något större utbrott.

Snosade lite på smyckesvalet och tror att jag bestämt mig, återstår att se om jag blir lika imponerad live.

Kontentan av shoppingdagen blev massor av tusenlappar fattigare, men en svart kostym, ett par kritstecksrandiga byxor och en kappa rikare. Inte fy skam om jag får säga det själv.

Tog mig samman och bjöd mammie och Fanny på middag, en fisk- och skaldjursgryta blev det. Ett krispigt vitt vin blev det till.

Fick mig en rejäl pratstund med mammie. Fastän jag testade på att ligga på soffan med filt nära mammie och kände mig som 5 år så kunde hon ändå inte lyckas förmedla "allt-blir-bra-känslan" hur mycket jag än önskade det.

Musiken spelar lite soft lougnemusik, ljusen är tända, vinet myser i glaset, jag myser under pläden... jag älskar hösten!

Det vankas ju födelsedag här på Högre Höjder, och eftersom jag är fröken svårast att handla till, så brukar önskelistor vara poppis!

Nu känner jag äntligen att det är något jag vill ha, ett smycke... men jag vet inte vilket. Det ska vara i vitt guld för att matcha enstensringen jag har, och gärna vara med diamanter för att matcha överhängena. Min klocka går även den i vitt guld och har en urtavla med kvadratiska diamanter, så det ska matcha.

Använde den lediga dagen till att försöka bli något klokare i ämnet och tillbringade en bra stund inne på 925 Ur & Smycken för att tro att jag skulle kunna komma ut därifrån med ett namn på ett smycke jag helst av allt vill ha.

Men så blev det alltså inte. Har 3 heta kandidater.

 Litte Heart som är i vitt guld på en styvare kejda. Hjärtat är tvådelat och alltså i två lösa delar. Diamanter i hela hjärtat. Superläckert på! Med tanke på vem det är som ska betala kalaset, så symbolerar hjärtats form och karaktär hela situationen, en tanke bakom alltså...

Astra är en ring i vitt guld (på bilden i silver) som man kan få med diamanter runt hela, och isf utan text. Ringen sitter fast i kedjan och är verkligen jättemaffig. På gränsen till att inte vara vulgär...

Twin Trops är ett smycke med två sötvattenpärlor som har en diamantdetalj upptill. Älskar pärlor och diamanter tillsammans, så detta hade varit ett givet val om det inte vore för att jag oroar mig att detta inte blir ett vardagssmycke. Känns lite bräckligt.

Inputs someone?

... är det på Högre Höjder idag.

Kom hem alldeles för sent från jobbet igår, men fick klart denna administration som jag bävat för. Avtal, underlag, avtal igen, räkna dagar, räkna arvode, fakturera... och igen!

Fick iväg luntan på posten innan klockan hade passerat 20.00 i allafall.

Telefonen urkopplad och återkommer "1 oktober"...

Hamnade i bädden innan klockan hade passerat 21 och sov innan klockan var 22, pensionärsvarning deluxe! När klockan var 5:30 var jag klarvaken i morse, så det blev en stund med tidningen innan jag hoppades ner mellan lakanen igen och fortsatte att sussa sött.

Nu har man dragit igång en tvättmaskin, ägnat några minuter åt blommorna, bäddat rent och plockat lite.

En lunch med mammie, en stunds letandes det perfekta smycket ska tillägnas, en hemlig förberedselse för nästa helg ska hinnas med, en höstprommis och ett bubbelbad innan det är middag på stan och konsert ikväll. Känns som att dagen har rätt goda förutsättningar för att lyckas?

... mot att se det fina runt om kring sig?

Alla vännerna som finns där... Ingen nämnd ingen glömd. Alla sms, alla mail, alla vykort, alla samtal... Tack för att ni finns!

Att det är höst i luften, det är fantastiskt. Har de senaste två dagarna tillbringat mycket tid i bilen och förtjusats av alla färger som bara sprakar. Idag var det riktigt skönt i luften, kall, torr luft och ett solsken som värmer.

Det känns så väldigt bra just nu, har kommit tillbaka från en riktig gourmetlunch som var på en dryg timme, så skönt att komma ut och bort...

Jag behöver få känna så här ett tag framåt nu, kan vi kapsla in denna känsla som finns just nu?

Det hörs skratt från personalrummet, alla sitter samlade och har en trevlig stund, utom jag. När jag kommer in tvärtystnar det...

Det piper i allas mobiler, roliga sms:skämt går runt till alla, utom till mig...

Det ringer, i Högra Handens telefon, en fråga som borde gått till mig, HH frågar mig om svaret, och meddelar vackert tillbaka, jag verkar bitas idag...

Skojsiga e-mail går runt... utom till mig. Högra Handen vidarebefordrar det hon tycker är bra till mig, men jag är ju inte dummare än att jag ser att jag faktiskt inte var med på maillistan...

Idag gör det lite ont i mitt lilla mjuka hjärta...

Jag funderar kring det...

Är jag svag då?

... eller är det just då jag funderar som jag är på väg att utvecklas i mitt ledarskap?

Jag upprörd: "Jag ska f*n inte bli chef i mitt nästa liv!"

HH orolig: "Määäää, nääääää, så är det ju inte"

Jag upprörd: "Jo, så är det!"

HH skrattandes: "Vet du vad du ska bli då? Lyxhustru..."

Jo, eller hur?!

Efter en intensiv morgon i Härnösand entrade man kontoret, tyst och stilla - och där satt hon, min Bästa Högra Hand...

 Så mycket skratt, så mycket allvar, så mycket roligt, så mycket tokigt, så mycket korkat, så mycket ytligt... så mycket vi haft tillsammans - tack för att du är min bästa högra hand!

En lunch, kanske inte den bästa rent näringsmässigt, men man kan ju inte få allt. Vi fick desto mer tid till att sätta oss på en parkbänk och pussa höstvädret som verkligen lyste på oss från sin ljusa sida. Små burriga fåglar hoppade runt oss och bara fanns där...

Nu har vi satt igång deltagarna och ska ägna oss åt att vara lite effektiva. Jag har en to-do-lista som inte är av denna värld... back to work, med världens bästa högra hand!