Tanken har slagit mig under helgen - är jag uppvuxen i en bubbla?

I en bubbla där folk talar sanning, där folk står för sina val, där folk är dom som dom är, där folk respekterar varandra, där folk visar medmänsklighet?

Det är väl helt vanliga värderingar som många människor säger sig dela med mig, men det är då själva helvete vad skenhelig världen är. Så fort det blir lite jobbigt, då sticker man huvudet i sanden och hoppas att det glöms bort...

Det sårar, det gör mig ilsken, det gör mig förbannad...

Jag har i allafall lärt mig att aldrig någonsin utnyttja någon annan människas känsloutsatthet, aldrig någonsin.

Tack och lov finns det många i min närhet som delar mina mänskliga värderingar, tack för att ni finns och berikar mig med era tankar om att jag bara haft otur, och att det finns annat folk - vanligt folk som inte bör gå under beteckningen SVIN.

En helg i känslornas tecken kan det sammanfattas som. M

Massor av tårar

Massor av känslor

... nu längtar jag bara efter lite ilska - då ska nog det hela vara bortglömt!

Just det ja; en efterlysning: Har något lite gåsfjädrar som jag kan få låna - så att det kan börja rinna av mig lite lättare?