Direktlänk till inlägg 30 januari 2007

Imorgon påbörjar jag en resa som påbörjar slutet av en del av mig...

Av miniu - 30 januari 2007 21:56

Imorgon ska jag resa till Skåne, till min farfars begravning. Naturligtvis massor av känslor som bubblar upp och kommer ruskigt nära och känns väldigt verkliga...*kan känslor vara overkliga?*Jag hoppas att själva begravningen blir så där vacker och fin som jag önskar att den blir. Idag beställde jag blommor från mig, och det kändes helt rätt. Fick inte riktigt till den solstråle jag hade tänkt, så det fick lov att bli ett rött hjärta...I och med att farfar är borta så kommer det att bli ett avslut för mig, ett avslut på en del av mitt liv. Jag är så innerligt glad att jag fick så många fina minnen och jag tänker bevara dom heligt.Någonstans inom mig, är vi alltid tillsammans...

 
 
Ingen bild

Stina

30 januari 2007 22:19

Sänder en tanke till dig, nu när du står inför en mycket speciell resa och upplevelse. När jag som 22-åring begravde min pappa så slet jag oerhört ont, men det var känslor som senare i livet har inneburit en ödmjukhet och tacksamhet. Mycket praktiskt kring pappas bortgång var tungt känslomässigt, men också något av en hederssak från min sida. Jag SKULLE bara göra vissa saker på ett visst sätt...för pappas skull.(!?) Jag tror att vi fungerar lika där du o jag Marianna, så mitt råd blir att du gör denna resa på det sätt som känns rätt för DIG (och din farfar) och inte gör något för att du tror att det förväntas av dig. Å´du ska veta att ALLA känslor är tillåtna när man sörjer, det kan kännas konstigt att känna ilska eller ett bubblande fniss...men det är okej! Du vet var jag finns om du vill prata/skratta/gråta en skvätt.
Kramen.....

 
Ingen bild

Sten

31 januari 2007 01:30

Hej på dig

Ja jag tror att kännslor kan vara overkliga. Eller egentligen, de kan kännas overkliga så länge de är "nya" om du förstår hur jag menar? Men med tiden "landar" de, allteftersom man får bearbetat vad de kännslorna handlar om. Och just när det handlar om en människa som man fått stå väldigt nära, upplevt mycket fint tilsammans med, så blir det extra många och extra starka kännslor som just "bubblar upp". Och de måste få tid att "landa"...

massor av varm omtanke till dig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av miniu - 4 februari 2008 21:27

Åkte hem till mamma ikväll, behövde henne. Håkan hade köpt blommor, aldrig har väl en bukett med blandade tulpaner varit vackrare än nu. Huvudvärken kom som ett brev på posten, vilket kanske inte är så konsigt om man knappt ätit något.   Känner mig ö...

Av miniu - 4 februari 2008 17:10

Jag har blivit skrämd till tystnad, tror bara det att den som skräms glömt bort vilken person som finns bakom fasaden. Mig skrämmer man inte till tystnad och definitivt inte nu. Varken då, nu eller i framtiden... that´s it!   Dags att lägga ett kapit...

Av miniu - 1 februari 2008 18:03

Ni som inte vill läsa gnäll, kan vända här... Äntligen fredag, som jag längtat. Från det att jag satte foten på jobbet i måndags har jag haft nedräkning till helgen på ett sätt jag aldrig någonsin känt förrut...*ogillar känslan skarpt*   Två övertids...

Av miniu - 30 januari 2008 22:50

Det står en tvättmaskin där nere... längtar efter den. Det står en torktumlare där nere... längtar efter den. Det står en dammsugare där nere... längtar efter den. Det finns dammtrasor i lådan... längtar efter dom. Det finns allrengöring under diskbä...

Av miniu - 30 januari 2008 14:52

Idag är det en sån här dag man inte skulle ha gått upp... allt bara jävlas! ALLT!...

Ovido - Quiz & Flashcards