Nu stänger jag ner min dator, plockar ihop, kodar telefon och hänvisar mail - semester!Så underbart skönt... första gången jag riktigt längtar efter att få komma i väg, annars har jag alltid sett semester som någon nödvändigt ont för att orka, låter sjukt men så har det varit.NU har jag tjänat ihop mina egna semesterdagar och åker i väg, till ett ställe som jag vet är bra.Nu ska jag och Anneli ta en vända på Friskis, ett pass plus en gymrunda därefter.Imorgon är det tjejmiddag.Idag kom dessutom min nya säng...Ute skiner solen och termometern står på plus FYRA grader...behöver jag säga att det skiner en sol inom mig också.Kram på er alla - ni betyder massor för mig!

Ja, då var första natten i lyan avklarad.När mamma och Håkan gick iväg så kom alla känslorna över mig och jag kände mig som om jag var 8 år och blev lämnad mot min vilja på övernattningsläger på fritids. Jag som upplevt ångest endast ett par gånger i mitt liv, fick en riktigt ångestattack som heter duga. Hemmet saknar 3 viktiga element, vilket gör att det blir kallt. Belysningen i sovrummet är inte fixad. Golvvärmen i badrummet får inte användas, vilket gör att hela nedervåningen är iskall. Allt detta tillsammans med byggdamm överallt gjorde att det blev kaos i min hjärna.Är det här jag ska bo?Kommer jag att trivas?När jag väl lugnat ner mig sov jag jättebra och vaknade på ett helt annat känslomässigt humör och njöt av ljuset och lugnet och allt som jag faktiskt har.Nu har jag köpt mycket nytt, vilket också bidrar till en känsla som inte inbjuder till igenkänning. Det känns som ett utställningshem, ett ställe där inte jag bor.Jag har helt enkelt inte bott in mig, och det är ju inte så konstigt att man känner så första natten.Ikväll är det golven som ska få sig en genomkörare, och förhoppningsvis om jag har lite tur så orkar jag tvätta ur badrummet och ta bort all skit som plattsättaren lyckats fixa.Tack för alla gulliga kommentarer!

Fint va?

Nu är man tillbaka på kontoret efter 15 minuters njutning i solen, i solariet.Grundar brännan inför trippen på måndag, så att jag ska slippa de värsta första dagarna där likblek vinterhud möter den mexikanska hettan.Här är det alldeles lugnt och skönt, deltagarna har gott hem, Helene likaså - inte för att hon stör - hon är min klippa och gör att dagarna inte blir allt för överjävliga.Nu är det bara 3 arbetsdagar innan semestern är ett faktum, och jag längtar...Ikväll blir det första natten i nya hemmet och jag har små fjärilar som bosatt sig i magen nu - nervös är bara förnamnet.Man vill ju så gärna att man ska trivas på en gång.Mamma ska hjälpa mig att stöka undan lite ikväll, och det känns skönt att inte behöva sova i en flyttruin.Lite shopping blev det på lunchen idag.Några handdukar från Lexington, en vas, bordstabletter och en ljusstake från George Jensen.Nu ska jag avrunda lite här, sedan blir det en tripp till affären och införskaffa lite frukost till morgondagen...Ni kan ju bara föreställa er hur länge jag längtat efter denna dag...

Just nu längtar jag bort till Mexico...Nu är det inte månader kvar, inte veckor - utan dagar...Bara dagar kvar...

...står nere och väntar på mig. Ett riktigt fylligt snobb-vin skulle några säga.Till det blir det en potatisgratäng, helstekt fläskfile, marinerade vitlöksklyftor och en mozarellasallad.Efter en hel dags slit i mitt drömmars hem, är jag värd en god middag, som jag tillagat själv hos mamma.Mormor var med mig ikväll och hjälpte mig att packa upp och ställa i ordning.Resultatet blev att hela undervåningen blev klar så gott som. Lite småplock som ska göras imorgon innan vi fortsätter med övervåningen.Sover nog hos mamma i helgen också, och satsar på inflytt på måndag - då hantverkarna är slutgiltligt klara, med utantag för dom som deklarerat sitt sportlov.Då ska förhoppningsvis glasväggen i badrummet vara fogad och klar, och alla golvlister på plats.

Det rimmar ju, fast jag inte är på något finurligt humör.Idag var det dags för den stora inflyttardagen... trodde jag...Allt som jag ändå tycker har flutit på relativt smärtfritt för att vara med hantverkade, nådde sin kulmen idag.Elektrikern fick för sig att dra på sportlov nästa vecka, och kvar står jag utan element i vissa rum, utan strömbrytare eller kontakter i vissa andra rum, utan tvättmaskin, utan torktumlare... Visst har alla rätt att ha sportlov, men jag blir så jävla förbannad för jag beställde denna tjänst i november och nu är vi i mars, och det hade kunnats göras i veckan och inte sista dagen idag, innan hans förbannade sportlov.Det var verkligen en toppen elektriker så jag blir ärligt förvånad över agerandet... Snacka om att känna sig maktlös!Allt känns bara förmycket just nu... men försöker tänka att det bara är timmar kvar...Men... jag vill ju så gärna ha det fin innan min mycket välbehövliga resa.