Idag på förmiddagen mitt under mitt så kallade "utvecklingssamtal" så kom det ett blomsterbud, och oj vad jag blev glad! Det var ett företag och en deltagare som jag hjälpt och coachat i vägen mot anställning...*varm i hjärtat*

Annars har dagen gått i samtalets tecken. Igår var jag uppgiven och spänd, ville inte uppleva denna dag, men jag känner att min chef och kommunicerade helt ok ändå. Jag gick inte på så hårt, för jag vet nog att detta inte blir långvarigt - jag vill till ett ställe där man utvecklas även som ledare, och det var enligt min chef inte den kulturen man har inom detta företag...*no coments*

Som vanligt kommer allt efteråt och nu sitter jag här med en spänningshuvudvärk som inte är att leta med. Kvällens planerad promenad med Stina gör nog gott i både kropp och själ!

 

Mr X

24 april 2007 22:32

Visst du att du grejar det tjejen.....
Du är bäst ;)

 

Sten

24 april 2007 22:51

Jag önskar jag kunnde komma hem till dig och försiktigt massera bort din spänningshuvudvärk "en gång för alla". Och vad gulligt av den personen du hjälpte till anställning att skicka blomma eller blombukett till dig.

Och så tänkte jag på koden jag fick skriva... "dsrv". Visste du att det är förkortning för engelskans "deep sea rescue vehicle"="djuphavsräddningsfarkost"? Klar symbolik med tanke på hur tungt du har det på jobbet tycker jag. Jag vill försöka vara den där "räddningsfarkosten" för dig om jag kan... Hoppas förresten du förstod min lilla "koppling" till din situation?

Kram vännen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Åkte hem till mamma ikväll, behövde henne. Håkan hade köpt blommor, aldrig har väl en bukett med blandade tulpaner varit vackrare än nu. Huvudvärken kom som ett brev på posten, vilket kanske inte är så konsigt om man knappt ätit något.   Känner mig ö...

Jag har blivit skrämd till tystnad, tror bara det att den som skräms glömt bort vilken person som finns bakom fasaden. Mig skrämmer man inte till tystnad och definitivt inte nu. Varken då, nu eller i framtiden... that´s it!   Dags att lägga ett kapit...

Ni som inte vill läsa gnäll, kan vända här... Äntligen fredag, som jag längtat. Från det att jag satte foten på jobbet i måndags har jag haft nedräkning till helgen på ett sätt jag aldrig någonsin känt förrut...*ogillar känslan skarpt*   Två övertids...

Det står en tvättmaskin där nere... längtar efter den. Det står en torktumlare där nere... längtar efter den. Det står en dammsugare där nere... längtar efter den. Det finns dammtrasor i lådan... längtar efter dom. Det finns allrengöring under diskbä...

Idag är det en sån här dag man inte skulle ha gått upp... allt bara jävlas! ALLT!...