Ute är det 22 grader i skuggan på det kallaste norrläget jag har vid köksfönstret. Ute sitter grannarna och projekterar sommarens arbete i trädgård och balkong. Just nu är det väldigt lätt att känna sig som 5 år och skrika "VILL OCKSÅ"... för det är just det jag vill - också ha en balkong och uteplats att sitta på sådana dagar.

Idag ringde alla 3 som ska komma och lämna offerter på balkongbygge och altandito samt stensättning på framsidan.

*ser tusenlapparna bara fara iväg...*

Om 4 veckor... då kanske det är jag som sitter där och drömmer om min projektering på en härlig balkong med en örttrappa doftandes och härliga rosor klättrandes...

Jag fortsätter att drömma... medans grannarna fortsätter njuta!

Okej, jag hade tänkt att jag skulle bli mer vän med nya super-Willys som öppnat här. Präktig och ordentlig som jag är så skrev jag redan i fredags en inköpslista och planerade hela veckans kommande måltider.

Japp, så bar det i väg efter en morgon med lite hårvärk efter gårdagens tjejmiddag hos Titti. Efter en lunch med mamma på stan så kavlade jag upp ärmarna och var redo för att entra Willys, jag tänkte verkligen ge Willys en chans.

Men si det gick inte att göra kompletta inköp där inte.

Av min inköpslista, var det 1/3 del som inte fanns på Willys och det har alltid irriterat mig, och nu känner jag mig väldigt upprörd. Jag hade förstått att det kanske inte var så lätt att hitta vissa varor som är väldigt udda eller exklusiva, men jag hade helt vanliga produkter - som jag inte kunde köpa, som inte fanns i deras sortiment.

Så det blev att stressad som en gris åka vidare till mitt trogna kära Ica Kvantum och inse att jag nog föralltid är en Ica-människa. Där hittar man det man vill ha, och inte bara korv och köttbullar flera hyllmeter för att svenska folket tror att det är så väldigt bra och nyttigt.

Nästa veckohandling blir på Ica Kvantum - var så säker!

Vilken underbar dag det varit om man bortser från Willys-besvikelsen. Tog en lång och härlig stavprommis med kusinvitamin, runt sjukhuset och en vända runt Ryggis. 1 timme och 10 härliga minuter tog det och vi såg massor av fjärilar och fåglar...

Nu är maten i magen, det blev en ny rätt idag, som verkligen kommer att göras fler gånger i det Johnssonska hemmet, det blev fläskfilé med italiensk täcke. Till det blev det klyftpotatis och lite suger snaps. Gott gott. I glaset blev det ett riktigt runt och fylligt rött vin som smakade riktigt gott.

Okej, nu njuter vi de timmar som är kvar av denna fantastiska vårhelg!

Induktionshällen måste jag vara guds gåva till oss som gillar att laga mat. Att koka upp vatten, gick på mindre än 30 sekunder med boostern. Nu är husmanskosten i ugnen ( japp, husmanskostveckan fortsätter) och jag kan surfa och ha telefonen igång samtidigt tack vare den tekniker som kom i eftermiddags.Här i Sundsvall är det nu på eftermiddagen 12 sköna grader, en härlig eftermiddagssol som värmer och en blåst som håller på att avta... Kan man begära så mycket mer?Ja, det kan man - mycket vill ha mer sägs det...

Jag efterlyser en vän som försvann för 8 - 9 månader sedan...Hon är ganska lynnig, skiftar i humör från det allra mest kylslagna till den soligaste lilla solstråle.Hon tar god tid på sig att lära känna sin omgivning, och kan ibland verka lite rädd för att visa sig. Lite dryg skulle man kunna säga...Att sitta i hennes sällskap, mot en solig husvägg, med en kopp kaffe, är som balsam för själen... Men hamnar man i hennes skugga blir hon kylig.Hon är ofta på strålande humör, och hennes värme smittar av sig som en löpeld. Och överallt hon går så kvittrar hon och sjunger.Men ibland så gråter hon en stilla gråt... som om hon inte riktigt orkar leva upp till folks förväntningar.Hon är klädd i grönt och doftar underbart av liljekonvalj....Hon heter "Våren"...Är det någon som sett henne..?

Ja, det känner ni vana bloggläsare igen, att fröken är trött. Idag är det extremt. Överhuvudtaget har jag känt mig slut sedan dess att jag kommit hem från semestern. Jag vet precis varför... en massa spänningar som bara ligger och gror för att komma upp på ytan.Vågar man lita på kärleken? Vågar man öppna sig igen?Ska man kanske bara ha det lite kul? Ska man vara seriös? Orkar jag det?Blir det av något av jobbprojektet? Hur f*n ska jag orka med det ledarskap som existerar på jobbet? Det blir ju aldrig bättre. Man ger och ger... och förväntas ge ännu mer... Hur ska jag orka vara en bra chef när jag inte tror på mina?Det är så många tankar i frökens huvud. Idag blev jag tvungen att smita hem vid 15, hade en huvudvärk som inte var att leka med. Hem och somnade, tog en till tablett och har det lite drägligare nu. Har varit i väg en sväng och tillbaka till hemmet, möttes av två brandbilar och en brinnande bil och massor av helikoptrar som bara åker...*ruggigt*Funderar allvarligt på att ta en kompdag på fredag och bara mysa i sängen och ta en prommenad. Har lite att fundera över om man säger så...Ibland är livet så förbannat komplicerat att leva...

... men inga magiska under.Möjligen är resultatet att jag är TRÖTT, TRÖTT och TRÖTT. Vaknade fyra i natt av att det small som f*n. Åska... i april?!Nu sitter man här och väntar på lunch - medhavd lunchlåda idag, men något så exotiskt som makaronipudding. Husmanskostvecka pågår hos fröken.Tror jag ska vara lite civilt olydig idag och smita hem lite tidigare och inta soffan. Känner mig helt slut i kropp och själ.Många tankar och mycket som pågår...Vill ha HELG!

...har jag enligt många en av Sundsvalls mäktigaste vy, och jag erkänner att det är mäkta avkopplande här hemma.Så underbart fint!

Nedervåningen gillar jag också...