Jag är så lyckligt tillfreds med att jag verkligen har fått ett liv, en fritid som det blir vad jag gör den till. Livet är inte längre en enda sörja av jobb, privatliv, fritidsintressen, fritid i en enda röra 24 timmar om dygnet i 7 dagar, 52 veckor per år... Nu är det jobb max 40 timmar i veckan och därefter finns det något mycket spännande - ett helt liv som väntas på att upptäckas. Det är med nyfikenhet, lättnad och glädje jag försöker fylla dygnets övriga timmar.

Den känslan jag upplever på denna upptäckartid är något mycket stort, och jag är övertygad om att det kommer göra mig till en bättre jag, både på jobbet och hemmavid.

Några av er kanske reagerade på att jag skrev max 40 timmar, med ett ord som max framför. Jag arbetar heltid, men har inte som avsikt att vara på kontoret 40 timmar i veckan. Mina 40 timmar ska räcka till att även hinna vara strategisk och taktisk. Jag är definitivt inte strategisk på min kontorsstol på Esplanaden. Strategisk är jag ofta i promenadspåret med iPoden, i soffan med musikanläggningen påslagen, i bubbelbadet eller sittandes med en dubbel espresso på ett café. Jag har tillbringat allt för många timmar med att vara strategisk och planerande i sängen, på tid jag har inte har betalt för att vara det på. Jag vägrar att använda min dyrbara nyupptäckta fritid till att göra saker jag borde klara av på arbetstid.

Nu kanske ni tycker att jag pratar mot mig själv, men faktum är att jag tänker göra allt detta trevliga på min arbetstid, vara strategisk i bubbelbadet, i promenadspåret, på gymmet - men under arbetstid. Jag har varit relativt duktig på det i höst, men efter nyår blir det ännu mer tid avsatt för mig själv och mina reflektioner, så att jag slipper ha dessa med mig på natten.

Känns som en mycket bra strategi för utveckling av mig själv.

Nu, när klockan inte har passerat 17, och jag borde sitta på kontoret på min stol, sitter jag hemma med en vetevärmare på axlarna i tron om att värken i huvudet ska släppa trots 2 TREO. Jag har haft det bästa telefonmötet jag kunde ha, på min soffa, under min filt, lyssnades på Andrea Boccelli och mötespersonen.  De bästa svaren på några knepiga ställningstagen fick jag i väg från datorn i hemmet.

Detta hinner jag numera göra på min arbetstid och inte på natten efter en hel arbetsdag.

Förtroendearbetstid och Icke arbetstidsreglerad arbetstid känns som väldigt självklart och bra just nu och just idag...om bara huvudvärken kunde släppa!