I kväll var det äntligen dags att fira min älskade lillkusin som fyllt år, och jag har helt enkelt inte haft en enda lucka att klämma in henne på.

Idag blev det middag på Oscar med paketutdelning och pusskalas, bara hon och jag.

Livet känns så okomplicerat med henne, och det är då man inser hur mycket en liten människa betyder...

Somnade klockan två, vaknade efter fyra, det var min nattsömn det. Däremellan har jag läst anbud, låter som ett väldigt lockande liv att leva.

Finns säkert en person söder om stan som sovit som en kung i natt, lättad förmodligen.

"Livet är en fest, synd bara att jag inte blev bjuden"

Sitter och väntar på att teet ska dra, mint-te... Måste ha något i magen, det är tvärtomt där.

Spyr som en gris, men ingenting oväntat. Hatar att kräkas, ändå gör jag det när jag mår så in i helvete dåligt.

Tack o lov att badrummet är rent, så jag kan kräla på golvet och krama toastolen.

Sitter och läser anbud som jag ska ha läst innan klockan ringer imorgon. Perfekt tajming!

Två anbud som hamnade i min stad, jippie vilken härlig julledighet det blir.

Någon sa något väldigt klokt idag; Du är ingen övermänniska, sådant händer massor av folk, nu har det hänt dig...

Japp, nu har det hänt mig, och det kunde jag aldrig i min vildaste fantasi tro att det skulle hända mig. Men denna höst har ju visat sig från sin allra ljusaste sida, så förvånad - nej!

Välkommen till klubben du inte behövde söka medlemskap till...

Grubbla hjälper inte, älta hjälper inte heller, ändå finns dessa förbaskade känslor där. Känslorna lär bo där ett tag, men sedan är det puts väck med dom, för sådana känslor ska inte få ta plats i mitt liv.

Tro nu inte att jag sitter och är djupt olycklig, så är inte fallet. Däremot är jag väldigt besviken på hur det hanterades.

Det är skillnad på att vara olycklig och besviken... mycket stor skillnad!