Juldagen... julen över för de allra flesta, men inte för mig! Julen har nyss börjat ju!

Efter en härlig sovmorgon efter en orolig sömnnatt, där jag återigen fick inse varför jag hatar bakjourer eftersom dom nämligen måste ha ett fast telefonnummer där folket kan bli nådd, och mycket riktigt klockan fyra ringde telefonjäveln som jag för en gångsskull hade lagt på laddning och inte låg bredvid sängen. Då hade det sovits i en dryg timme, och jag mumlade till svar var telefonen låg, och glömde helt och hållet bort att jag har min plattång på golvet exakt bredvid telefonen, så det blev och annat fult ord som kom ur en annars så vältalig mun när någon klev på plattången...*sorry*

Fyra-larmet var bara via telefon, så det kunde sovas en stund till...*gott*

Halvsex ringer telefonjävlen igen, tack o lov bredvid sängen denna gång. Nu blev det inget samtal, utan bums iväg till sjukhuset och strax före halvsju är ordningen återställd på Högre Höjder...*gott igen*

Klockan 11 var det uppstigning till en juldagsfrukost och det konstaterades att jag nog ska kräva halva jourberedskapsersättningen för att låna ut sängplats till bakjoursläkare i framtiden. Med två minuters bilfärd till sjukhuset så kan man dryga ut kassan med det kanske...

Efter ett-tiden kom mamma och Håkan med lilla Fanny och det blev en rejäl prommis på nästan två timmar, innan det serverades kaffe och praliner med pepparkaksskorpor på Högre Höjder i vinterbitna rosiga kinder.

Nu väntar en dusch och fortsättning på släkttrumman, here we go!

En genomskön dag med massor av härliga stunder där jag fått fortsätta att öva på andningen med magen och bara insupa livet som det är, och jag kan verkligen konstatera att jag lever med livet... den största julgåva jag någonsin fått!

... tro nu ingenting annat och snuskigt, fröken är ju snäll!

Julaftonsnatten är årets skönaste natt enligt mig, inga måsten, ingen stress och press, bara stillhet och en total avslappnad stämning - så även detta år!

Hemkommen från julfirandet och den sedvanliga midnattsmässan i Katolska Kyrkan som var sig lik.

Tänkte inte dra några detaljer om julaftonsfirandet för er, men jag kan säga att det var en fin dag, och återigen är begreppet "det blir vad man gör det till" väldigt aktuellt även under en dag som denna.

Fastän det inte fanns någon mistel så fick jag min julpuss som jag tydligen hade gjort mig förtjänt av, inte under misteln, utan i en svart bil som kom på parkeringen för att just leverera en julpuss - varken mer eller mindre!

Årets skönaste natt sa jag ju att denna natt är, återstår att se hur skönt jag tycker att det är när min inneboende för natten har bakjour och extranyckeln är borta och gone! Gästen som lovats en sängplats skulle vara här för en dryg halvtimme sedan - here we go again älskade bakjour, fy fan vad jag hatar den!