Nyss hemkommen från en kväll hos mamma. Behövde få ligga nära henne och få prata om livets glädjeämnen. Tog en rejäl promenad till henne efter jobbet, drog av mig kläderna, lagade lite mat, och upp med håret (mitt nya tecken för att vara privat och ej i tjänsten) och på med walkingkläderna. En dryg timme med iPoden gjorde susen innan jag entrade barndomshemmet.

Våra butiksdeltagare har just nu ett ämne som heter Personlig utveckling. Vi har en underbar konsult inne som leder dessa små träffar eller vad vi ska kalla det. En person som på så många sätt lämnat avtryck hos mig och påverkat hela mitt liv. Jag har nog henne att tacka för att mitt liv ser ut som det gör just nu.

Bara hennes närvaro i våra lokaler sprider ett lugn och ett välbehag.

Hon var med på introduktionen förra veckan och jag har en klassisk presentationsövning som jag alltid brukar ha. Jag delar upp livet i tre delar, en dåtid, nutid och en framtid. Med några lätta illustrationer får var och en beskriva sina tre tårtbitar och berätta lite kring det, inklusive oss själva.

Vi gick laget runt och det är alltid lika skönt att höra 20 åringarnas drömmar om livet, viljan och önskan om att flytta hemifrån. Vissa svar var ju mer genomtänka än andra kan jag ju erkänna...

 Så står vi där och vår konsult kommer in och deltar och berättar om hennes inslag Personlig Utveckling, hon ställer sig därframme och berättar helt sonika om sig själv och hennes drömmar och framtid; och säger att hon är gammal nu, och fördelen med det är att man kan "leva sina drömmar". Vid det laget har jag placerat mig på en stol längst bak i klassrummet och tårarna trillar på min kind... så otroligt vackert... att kunna leva sina drömmar, visst låter det underbart? 

 

Stina

5 september 2007 07:36

Taget!!!;0) Jag vill oxå leva mina drömmar när jag blir äldre...mycket av det man pysslar med nu känns som MARdrömmar;0) Nä´rå, livet är okej, ömsom vin ömsom vatten eller hur!? Men efter vårt samtal igår så kände jag att luften på Högre höjder iallafall har blivit lättare att andas...härligt! Sååååååå glad för din skull gumman! Men duuuuu, något hände med min hemtelefon efteråt...den dog, det går fortfarande inte att ringa in eller ut på den:0( Vaffo!?

Kramen...

 

annelaj

5 september 2007 11:42

aaawwww monica :D

http://abrutus.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Åkte hem till mamma ikväll, behövde henne. Håkan hade köpt blommor, aldrig har väl en bukett med blandade tulpaner varit vackrare än nu. Huvudvärken kom som ett brev på posten, vilket kanske inte är så konsigt om man knappt ätit något.   Känner mig ö...

Jag har blivit skrämd till tystnad, tror bara det att den som skräms glömt bort vilken person som finns bakom fasaden. Mig skrämmer man inte till tystnad och definitivt inte nu. Varken då, nu eller i framtiden... that´s it!   Dags att lägga ett kapit...

Ni som inte vill läsa gnäll, kan vända här... Äntligen fredag, som jag längtat. Från det att jag satte foten på jobbet i måndags har jag haft nedräkning till helgen på ett sätt jag aldrig någonsin känt förrut...*ogillar känslan skarpt*   Två övertids...

Det står en tvättmaskin där nere... längtar efter den. Det står en torktumlare där nere... längtar efter den. Det står en dammsugare där nere... längtar efter den. Det finns dammtrasor i lådan... längtar efter dom. Det finns allrengöring under diskbä...

Idag är det en sån här dag man inte skulle ha gått upp... allt bara jävlas! ALLT!...