Ja, en jävla skitdag rent ut sagt!

Att rabbla allt som gick fel idag är meningslöst och den tiden har jag inte heller, men idag var det inte min dag, så dagen ska göras kort.

Höll på att få ett utbrott då IT kommer upp med datorn jag beställt till vår nye coach. Senast i torsdags påminde jag om att den ska vara bärbar. Idag kommer gubben som ska installera, och vad tror ni han har på vagnen - inte en bärbar i allafall. Då var det dagens första utbrott, nej dagens andra. Det första fick jag när växeln och jag inte hade samma mening om när Centrex ska kopplas på mornarna... Och dessutom ligger jag under växelnumret på kontoret i Sundsvall - jippie eller inte!

Ska precis sätta mig och äta lunchen (som borde ha ätits ute) då fattas inloggningsuppgifter som skulle ha kommit från IT. Hur jävla svårt kan det vara? I med salladen och börja operation jaga IT, som håller sig borta så fort det är "Sundsvall calling". Ingen törs ringa IT på kontoret, så då är det jag som får göra det, till IT´s stora förtret, för då är jag inte nådig! Trolla med tiden, trolla med kapaciteten, trolla med allt så är det löst, dock utan min lunch och min ro.

Hundra miljoner frågor och det är bara jag som har svaret.

Klockan 14 brände tårarna och det vara att bege sig ut på stan. Köpte present till mormor och gav mig på jakt efter en ny trenchcoat för min ser allt annat än bra ut. Blev en nästan likadan, en svart, klassisk, otippat va?

När jag ändå hade insett att min lunchpaus bestod av provrumsentreer var det lika bra att fortsätta - prova jeans!

... att prova jeans är ett helvete, men jag hittade ett par som satt perfekt över stjärt och lår. Sex gånger ringde telefonen i provhytten, bingo!

Tillbaka på kontoret med en ny trench och ett par jeans, något positivt i allafall!

Ja, och så fortsatte dagen och även min puls.

Hatar att känna att man inte gör ett bra jobb, för det gjorde jag inte idag.

Gillar att ha mycket att göra, gilla att trolla med knäna, då är jag som vassast, men det det känns som att jag skulle behöva lite mer gynsamma förhållanden för att det ska bli som bäst.

Ärligt så vet jag nog anledningen till att jag känner så här; insikten att det inte blir någon träning på hela veckan. Det är sjukt vad träningen fått tagit plats i mitt liv, så här skulle det inte få bli. Sjukligt... Jag måste kunna fungera utan träning också. Hade jag fått träna idag hade dagen sett helt annorlunda ut, och det är sjukt.

Vadjäveln gör ont, och Helene såg att den börjar bli lila. Bingo igen!

En annan anledning är att jag är trött, det känns i hela mig att jag inte fått någon sammanhängande vila på väldigt länge och jag ser ingen ljusning heller. Behövs inte mycket för att rubba mig nu.

Som grädde på moset hade mina grannar tagit upp sina båtar, så vi har väl en si så där 7 - 8 båtar som står och flinar mig rätt i fejjan här på gatan. Finns ingenting som är så avkopplande som en båttur...

Det finns ytterligare ett par privata faktorer som påverkar mitt mående också, och just nu jobbar jag starkt med att utsätta mig för en av mina största svaga sidor. Tror inte det är många som inser hur fruktansvärt jobbigt det faktiskt är, det är förbannat jobbigt.

Men det finns en mental deadline, så det är inte länge till jag tänker utsätta mig för denna plåga, det är min tröst till mig själv...

Idag den 17 september är det inte bara ett år sedan vi vaknade upp och fick en ny regering utan också 75 år sedan mormor föddes!

För tre fyra år sedan trodde vi väl aldrig att vi skulle få uppleva denna dag, den dag mormor fyller 75 år!

Det var ett chockbesked, en vanlig förkylning som helt plötsligt handlade om liv och död - blodcancer. Ett besked som nog för alltid ändrat min inställning till livet, och viljan och förmågan att leva varje dag som om det vore den sista.

Det var cellgiftsbehandlingar, det var provtagningar, det var komplikationer, det var sjukhusdagar och sjukhusnätter. Detta var en period då jag själv var sjukskriven och det var en självklarhet att jag fick sitta bredvid vid de flesta cellgiftsbehandlingarna, följa med och ta blodprover, hämta ut mediciner.

Sjukhusmiljön tillhör inte min favoritmiljö, men under den tiden fick jag verkligen jobba med min rädsla, och jag insåg framförallt vårdpersonalens brinnande engagemang för patienten. Avdelning 2 blev en lugn oas där jag fick sitta och fundera över livet, medans mormor fick sina cellgifter. Många patienter var unga, i min egen ålder, och de flesta hade leukemi, en av de värsta cancersorter man kan ha. Det var en tung tid, men återigen en tid jag lite kaxigt måste säga att jag inte vill vara utan.

Det blev biverkningar och komplikationer, och det blev bältros, och det innebar isolering. Det blev infektionskliniken och det blev action eftersom jag varit med mormor då viruset bröt ut. Viruset bröt ut på mindre än en timme. Livsfarligt att vara gravid och få sådant virus. Fastän jag visste att jag inte var gravid, så gjordes det grundliga undersökningar av blodet, inget vanligt graviditetstest här inte. Aldrig någonsin har dessa 30 minuter som personalen lovade att det skulle ta om de märkte rören med AKUT, varit så långa.

Ikväll ska mormor firas. En mormor som låtit livet vinna!

En mormor som inte alltid drar jämt med sitt äldsta barnbarn, men det bjuder jag på...

Måndagmorgon, spöregn, grått och trist och gäääsp!

På plats inför ett möte som skulle börja klockan 9, men det blev det inget av - konsulten avbokade! Hm...

Idag är det en omväxlingsmåndag.

Ingen träning - vaden ömmar bara jag rör den, så den kommer snart skifta i blå/lila, det är jag övertygad om.  Och ja, jag har jättedåligt samvete för att det inte blir träning idag, nästan så att jag mår dåligt över det, och då har det gått långt, så långt som jag aldrig lovade att det fick gå. Baksidan av att vara plikttrogen och ge sig fan på att ro något i hamn.

Så idag blir det en måndag kväll med foten i högläge och jag med fjärrkontrollen i handen - omväxling förnöjer!

Idag är det en omväxlingsmåndag.

Helg betyder privat och privat betyder en annan Marre. En Marre som inte alls bossar och har sig. Nu är det dags att slå upp agendan, skriva lite dagordningar, leda några möten, planera upp, fakturera, ifrågasätta, lägga sig i - omväxling förnöjer!

Idag är det en omväxlingsmåndag.

Ingen plattång idag, idag blev det massor med volymmousse i håret och på med tratten på fönen och vips blev det krulligt och lockigt - omväxling förnöjer!

Annars är det som vanligt; svart nertill, randigt upptill - varför ändra ett vinnande koncept?