Efter som det stora ämnet på bloggen enligt Figge är att jag dissar "alla och en var", slut citat, just nu så kommer här dagens incident, där jag blev dissad, observera - jag blev dissad och det skedde i sängen!

Som alla onsdagsmornar så har vi säljmöte i regionen, via telefon. Tycka vad man tycka vill om dessa möten, någon säljare är jag inte anställd för, kommer aldrig att vara och har det inte heller skrivet i mina papper. Platschef är min position och ingenting annat, står förvisso att jag ska ha ett säljande sätt, men det är något annat det.

Mötet börjar alltid 8.15 och då gäller det att vara redo med headset och en portion tålamod och ödmjukhet.

Imorse hade jag alltså bestämt mig för att ta en sovmorgon eftersom jag hade två företagsbesök bokade efter detta möte, så jag låg med laptopen, mobilen och headsetet i sängen och väntade på att bli uppringd. Bullade upp kuddarna så att det inte skulle höras så mycket att jag faktiskt nyss hade vaknat och att jag dessutom låg ner.

Klockan passerar 8.30 och ingen har ringt mig, jag brukar alltid vara först på listan. 8.33 ringer växeln för då har dom missat mig, min käre chef har skrivit ett helt annat namn på kallelsen - snacka om att bli dissad!

Ingrid, hoppas det inte hördes att jag låg och gosade i sängen, försökte vara lite diskret med duntäcket och höll in C så att det inte skulle höras. Lyckades jag?

Ja, då var man på jobbet då. Helt tyst. Coacherna jobbar på annan ort idag, Helene är ute och springer och jag har nyss kommit tillbaka från en lunch på Oscar. Gott gott!

Kände att jag var tvungen att visa upp mig från min rätta sida på Oscar idag, efter gårdagens fågelmatning.

Själv har man varit produktiv och hunnit med två företagsbesök i dag, i två olika projekt, och haft en sovmorgon och blivit dissad, ibland ska man ha flyt!

Nu ska jag sätta mig och förbereda inför ett studiebesök. Det kommer en person som varit långtidssjukskriven och ska hälsa på hos oss, och jag ska berätta lite om hur det är att jobba här...*host host*

Undra om jag ska ta en officiella varianten eller inofficiella, eller en blandning av dessa...

Här har vi sååååååå trevligt såååååå, vi har förmiddagsrast, vi har lunchrast, eftermiddagsrast, ja - alla utom chefen då. Vi skrattar och har det bra. Jobbet är roligt och utvecklande, att jobba med människor kan väl inte vara annat? Vi känner aldrig oss maktlösa eller frustrerade. Varje dag är en ny utmaning.

Organisationen är tydlig och det ger struktur hela vägen neråt i organisationen. Vi känner oss aldrig otillräckliga. Vi känner inga krav på oss att lyckas, vi gör det vi hinner -that´s all!

Har man tur kan man finna bossen på stället matandes fåglar på rasten, för att nästa dag finna henne svara på mail när klockan passerat 22. Har man riktig tur finner man henne på sitt kontor, annars på mattan, liggande, skrattandes med Världens bästa Högra hand.

På fredagarna byter hon om klockan 15.30 och sköter den sista halvtimmen iklädd träningskläder, fit for fight!

Sjukfrånvaron är lika med noll, i allafall för chefen. Finns liksom ingen tid till att vara sjuk.

Semester? Alla andra får sin semester, men Johnsson hon får ta det som blir över.

Klämdagar är vi generösa med, hela kontoret stängt, men telefonen kopplas till växeln som kopplas till chefens telefon, ledighet kallas det!

Har man riktig tur kan man få möta regionkontoret, eller ringa ett samtal till IT, det piggar upp och förnöjer!

... så är livet hos oss!