... men jag pratade med mamma i 50 hela minuter nu ikväll och jag fick verkligen höra mig själv prata och säga det som tynger mitt hjärta. När jag låg där i sängen så började tårarna trilla ner på mina kinder, hörde jag mig själv sammanfatta den något jobbiga situationen så här, och det var en träff mitt i prick.

Det finaste jag kan göra just nu för någon...

... är också det som gör mest ont för mig.

Mamma ville verkligen inte att hennes dotter ska behöva gå igenom detta, men det finns inget val, genom det ska jag. Att det gör så ont på vägen är nog ingenting jag kan påverka.

Jag övar mig i att känna tillit, jag tycker inte synd om mig själv, jag vill inte ha en massa klappar medhårs som inte betyder något, därför funderade jag länge om jag skulle skriva mina tankar denna sömnlösa kväll.

Eftersom detta är min blogg, som ska spegla mitt liv, är det också just detta är - mitt liv här och nu, varken mer eller mindre.

 

Stina

9 november 2007 08:12

Be inte om ursäkt för det DU känner och heller inte för det du vill förmedla med din blogg!!!
Vi ska ta ett & annat live du och jag, men som en liten hint kan jag ju säga att jag tror att det finns en mening med att du nu ska övas i att känna tillit och att ha tålamod...kanske extra viktigt med tanke på en viss händelse i sommras. Det är iallafall vad jag tror, sen inte sagt att det är det lättaste och trevligaste du har varit med om.
En styrkekram från mig...

 

Figgelito

9 november 2007 08:17

Du har rätt, det du gör är det finaste och mest respektfulla vis du kan agera på. Däremot måste du komma ihåg att det du får tillbaka även det är mycket respektfullt och vackert. Tänk på det!

 

M

9 november 2007 14:59

Jag håller med Stina, du ska Inte be om ursäkt för att du känner som du gör!
Och din blogg är just DIN blogg, du skriver precis vad helst du vill i den!

Jag kommer och rycker dig i håret om du slutar skriva av dig i bloggen! ;)

Vi hörs tjejen!
Qram!

http://cruxansata.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Åkte hem till mamma ikväll, behövde henne. Håkan hade köpt blommor, aldrig har väl en bukett med blandade tulpaner varit vackrare än nu. Huvudvärken kom som ett brev på posten, vilket kanske inte är så konsigt om man knappt ätit något.   Känner mig ö...

Jag har blivit skrämd till tystnad, tror bara det att den som skräms glömt bort vilken person som finns bakom fasaden. Mig skrämmer man inte till tystnad och definitivt inte nu. Varken då, nu eller i framtiden... that´s it!   Dags att lägga ett kapit...

Ni som inte vill läsa gnäll, kan vända här... Äntligen fredag, som jag längtat. Från det att jag satte foten på jobbet i måndags har jag haft nedräkning till helgen på ett sätt jag aldrig någonsin känt förrut...*ogillar känslan skarpt*   Två övertids...

Det står en tvättmaskin där nere... längtar efter den. Det står en torktumlare där nere... längtar efter den. Det står en dammsugare där nere... längtar efter den. Det finns dammtrasor i lådan... längtar efter dom. Det finns allrengöring under diskbä...

Idag är det en sån här dag man inte skulle ha gått upp... allt bara jävlas! ALLT!...