Det är lördag och jag sitter hemma, brukar sällan eller aldrig hända på en helg. Ute är det minus två grader, stålande solsken och helt vindstilla... en riktig försmak av vintern! Hade önskat att jag kunde ta en riktigt härlig promenad, ta på mig varma skor, mössan och en gosig jacka och gå ut och se på naturen en stund, men jag är inte alls pigg, så någon promenad är det inte tal om alls!

Vaknade imorse och kände mig sugen på att göra något avkopplande, att lägga sig och läsa var inget alternativ, så bums kom tanken - här ska det bakas! Ni som känner mig vet ju att jag inte äter bröd och heller inte bakar, så varför jag skulle baka vet jag inte. Tog fram Rosendahls-boken och bläddrade och som alltid dök receptet upp - Solrosfröbullar med dinkelmjöl.

I väg till Ica Maxi, passade på att veckohandla också så att veckans vardag flyter på.

Väl hemma så inser jag att krafterna till att baka är totalt borta, genomslut i kroppen och orkar helt enkelt inte baka. Så nu finns det dinkelmjöl, jäst, solroskärnor och annat gott hemma, får se om jag tar nya tag imorgon.

Helst av allt skulle jag vilja lägga mig ner, kolla på någon film och byta fokus för en timme eller två, hoppa in i någon annans liv och slippa mitt egna för ett tag. Kanske att jag tar mig ro och verkligen sätter på en film och kryper ner i soffan.

Lunchen är i magen, det blev en kantarellpajbit (tack frysen för att det finns god hemlagad mat där när dagar som sådana kommer utan förvarning) med en provencalsk sallad med serranoskinka och lite rostade pinjenötter. Gott var det!

Mår inte alls bra, och jag känner mig lite oroad om jag ska vara ärlig. Jag känner mig kropp utan och innan och har en väldigt stark kropp som brukar stå emot det mesta, men denna höst har det verkligen inte varit all time high för kroppen. Två muskelbristningar som i sin tur har lett till belastningsskador, och än känns inte vaden färdigläkt. Hjärtat som slår dubbelslag ibland, det är rent fysiska skador även om hjärtat har ont av andra anledningar också.

Igår hände något som var riktigt obehagligt. Klev upp ur bubbelbadet som var riktigt hett, råkade tappa en sak på badrumsgolvet så jag böjer mig ner och väl där, så svartnar allt och flimrar och hjärtat börjar att slå helt okontrollerat. Nu svimmar jag var min första tanke, och svimma ska man inte göra på ett badrumsgolv av skiffer. Kryper ut längs väggen för att komma ut till soffan dit jag äntligen tar mig och där ligger jag till dess att hjärtat återfått sin normala rytm. Riktigt obehagligt var det, och jag vill aldrig vara med om det igen. Kände mig blek om nosen hela kvällen, och fick lägga mig under middagen på soffan. Att sitta och titta på Swartling, var till och med det jobbigt, men sedan sov jag gott i min alldeles egna världens bästa säng.

Jag skulle behöva handla adventsljusstakar till alla rum...

Jag skulle behöva städa...

... men det får bli någon annan dag!