Ett öppet brev till vuxenvärlden:

Fy fan vilket mottagande jag fick. Det spelar ingen som helst roll att mitt liv varit vuxet länge, längre än många genomvuxna människor varit. Mitt liv har länge bestått av planering, fokusering och allmänbildning, men nu har vuxenvärlden verkligen välkomnat mig med sådant jag trodde att jag skulle slippa. Att amorteringar, pensionssparande, veckohandling, Ica-kort och annat som borde ge vuxenpoäng sedan länge varit en del av mitt liv, verkar inte ge någon som helst reducering av vuxenvärldens brutala intrång i livet.

Kom igen då, slå lite hårdare, jag behöver säkert gå igenom ännu mer knepiga situationer som sägs kunna ge styrka. Vet helt ärligt inte vad jag behöver mer styrka till. Just nu är kan vuxenvärldens välkomnande liknas vid käftsmällar, och jag vet inte hur jag ska kunna tackla det.

Jag vill ha en plan för det... men jag har inte det.

Jag vill kunna ha kontroll över situationen... men jag har inte det.

Jag vill kunna veta vad nästa steg ska bli...men jag har inte det.

... och heter man som mig är detta konstaterande tämligen nytt!

 

Stina

17 november 2007 14:23

Du vet var jag finns om du behöver prata...
Kramen!

 

Sten

17 november 2007 14:47

Käftsmällar... nä... det har du verkligen fått många nog nu märker jag när jag läser i din blogg. Och nu kom jag på det där talesättet "det som inte dödar dig stärker dig". Men det är en av världshistoriens allra grövsta lögner anser jag >:-[. För inte gör det en stark om man bryter benet eller om själen "knäcks".

Stöttningskramar och varm omtanke i massor till dig!

 

Ingrid

17 november 2007 20:02

Tänker på dig.
Kramen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Åkte hem till mamma ikväll, behövde henne. Håkan hade köpt blommor, aldrig har väl en bukett med blandade tulpaner varit vackrare än nu. Huvudvärken kom som ett brev på posten, vilket kanske inte är så konsigt om man knappt ätit något.   Känner mig ö...

Jag har blivit skrämd till tystnad, tror bara det att den som skräms glömt bort vilken person som finns bakom fasaden. Mig skrämmer man inte till tystnad och definitivt inte nu. Varken då, nu eller i framtiden... that´s it!   Dags att lägga ett kapit...

Ni som inte vill läsa gnäll, kan vända här... Äntligen fredag, som jag längtat. Från det att jag satte foten på jobbet i måndags har jag haft nedräkning till helgen på ett sätt jag aldrig någonsin känt förrut...*ogillar känslan skarpt*   Två övertids...

Det står en tvättmaskin där nere... längtar efter den. Det står en torktumlare där nere... längtar efter den. Det står en dammsugare där nere... längtar efter den. Det finns dammtrasor i lådan... längtar efter dom. Det finns allrengöring under diskbä...

Idag är det en sån här dag man inte skulle ha gått upp... allt bara jävlas! ALLT!...