Det är en strålande morgon på Högre Höjder, solen skiner och ute och är det gnistrande vitt. Gårdagskvällen rödvin sitter i lite lätt om man säger så. Gårdagen blev exakt så som jag ville ha den. Skjutsade mamma och Håkan till tåget, åkte och hälsade på Lena som jag aldrig hinner med i vanliga fall. Det blev en skön stund hos Lena - alltid lika avslappnande att hälsa på hos henne.

Jag hade bestämt mig för att titta på film igår, en hel film skulle jag se utan att springa runt. Det gick riktigt bra, och nu får det inte dröja lika länge till nästa gång! Så skönt att byta fokus från sitt liv till någon annan liv för en stund...

Det ska bli lite lunch i magen, sedan blir det en vinterpromenad i ett vinterlandskap.

En helt vanlig helg allstå här på Högre Höjder, och som alltid på helgerna ger det mig möjlighet att få ner andningen i magen och verkligen känna efter.

Som läget ligger nu vet jag helt enkelt inte om det är så bra att känna efter. Reflektion är livsviktigt för mig, det är där jag hämtar min styrka och kraft, till en vardag som ständigt går i ett där andningen ligger i halsen.

Jag kan lugnt konstatera att denna förjävliga sits är ett av mitt livs största utvecklingsfas, utan någon som helst tvekan om att dela den förstaplatsen!

Insikterna haglar...

Reflektionerna tar över...

I går kom en riktig ruskig insikt, och jag vet helt enkelt inte vad jag ska göra av den riktigt.

Jag har alltid dömt folk som gör det jag gör nu - väntar. Jag har alltid varit den kaxiga som säger att dom ska se till sitt eget hus och se vad dom behöver för att må bra. Ingen annan människa är värd att man ska gå och må dåligt. Jag har nog kallat dessa personer för naiva och blåögda.

... nu står jag mitt i skiten själv, och jag har lovat mig själv, någon annan och situationen, att verkligen ge den en chans. Jag har svårt att likna mig själv vid bilden, att jag gör något för att någon annan ska må bra, när jag mår dåligt av det.

Helvete vad svårt det är vissa stunder!

Sedan kan man fråga sig om jag har anledning att må dåligt, om problemet sitter i situationen eller helt och hållet är ett utvecklingsområde för mig?

 

Figgelito

18 november 2007 12:24

Jag tror så här:
De människor du dömer och är rädd att själv liknas vid, är de som saknar insikt.
Jag (och många med mig vad jag förstår) har fått tagit del av det som sker hos dig nu, vi vet att du har insikten att aldrig göra något som inte är bra för dig.
Om du ger upp nu tror jag tyvärr också att du gör något som inte är bra för dig i det långa loppet. Det du säger då är att du inte litar på en människas ord.

MEN hur du klarar av denna situation har jag inget svar på. Se till det goda, se till det positiva, det finns en hel del sådant i denna något invecklade story.
Kanske är inte det till någon tröst, men det är det enda jag kan säga här och nu.

Jag har sagt det förrut, säger det igen att du behandlar någon mycket ädelt och kungligt, och utifrån kan jag bara säga FAAAAAAAAAAAAN vad det är vackert att kunna göra så. Det är styrka det är insikt och det är bara DU! Mr X kommer att dra vinstlotten.

Snart skatt, snart är det över, slutet vet ingen och hur det än slutar har du gjort en makalös insats till att respektera någon annan. Det gör ont att se dig gråta, det gör ont att se dig ha ont men jag vet att du kommer starkare ur det.

Ringer ikväll.

 

Sten

18 november 2007 15:34

Anledning att må dåligt... visst kan man ha det. Mest har, får, man det av andras krav eller förväntningar på en själv, om de inte är i linje med egna önskningar och intentioner. Men när jag läser i din blogg så inser jag mer och mer att du är en person som ingen "sätter sig på". "Keep up the good work", tjejen! Jag är övertygad om att du fixar det.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Åkte hem till mamma ikväll, behövde henne. Håkan hade köpt blommor, aldrig har väl en bukett med blandade tulpaner varit vackrare än nu. Huvudvärken kom som ett brev på posten, vilket kanske inte är så konsigt om man knappt ätit något.   Känner mig ö...

Jag har blivit skrämd till tystnad, tror bara det att den som skräms glömt bort vilken person som finns bakom fasaden. Mig skrämmer man inte till tystnad och definitivt inte nu. Varken då, nu eller i framtiden... that´s it!   Dags att lägga ett kapit...

Ni som inte vill läsa gnäll, kan vända här... Äntligen fredag, som jag längtat. Från det att jag satte foten på jobbet i måndags har jag haft nedräkning till helgen på ett sätt jag aldrig någonsin känt förrut...*ogillar känslan skarpt*   Två övertids...

Det står en tvättmaskin där nere... längtar efter den. Det står en torktumlare där nere... längtar efter den. Det står en dammsugare där nere... längtar efter den. Det finns dammtrasor i lådan... längtar efter dom. Det finns allrengöring under diskbä...

Idag är det en sån här dag man inte skulle ha gått upp... allt bara jävlas! ALLT!...