Tanken på att låsa bloggen, stänga, radera, flytta... idag har jag funderat mycket på det också.

Beslutade mig dock för att låta den vara kvar, för det är just MIN resa det handlar om. Min utveckling, både den privata och min yrkesmässiga utveckling. Jag vill aldrig någonsin sluta utvecklas, och det är just det mitt bloggande handlar om.

Däremot har jag tagit bort ett inlägg som skrevs, eftersom det lett till ett stort förödande missförstånd.

Min mentor i detta, sa att jag skulle behålla inlägget eftersom jag står för varenda ord i allt som är skrivet och sagt - det är och kommer alltid att vara min uppfattning.

Jag fattade ändå beslutet att ta bort det, eftersom det tydligen fick några personer att reagera starkt.

Vid missförstånd reagerar man tydligen olika, och jag är väl förbannat dum som tror att det finns fler folk än mig som törs stå upp och verkligen konfrontera. Om någon tycker att det jag skriver är fel så vill jag gärna att det tas upp med mig och inte att man gör en höna av en fjäder, som dessutom är ett fatalt missförstånd. Ärlighet och uppriktighet är något som ligger mig varmt om hjärtat.

Tänker inte gå in på fler detaljer än så, mer än att denna natt, dag, eftermiddag och kväll verkligen har fått mig att inse ett och annat. Tack o lov har jag haft kompetent och förstående folk nära mig nästan hela dagen. På flygbussen och flyget hem var jag däremot ensam med mina tankar kring det inträffade och det var väldigt skönt det också, att låta tårarna få rinna i ensamhet, det kunde jag ju inte låta dom göra på ledningsgruppsmötet i Västerås, även om Ingrid fick se ett och annat!

Även jag har ett hjärta, fastän jag upplevs som den starka som kan ta det mesta. Visst är det så, jag tar ett och annat och jag är övertygad om att det kommer något gott ur detta också, det är min grunduppfattning.

Däremot hindrar det inte mig att idag känna att det är alldeles för stor påfrestning på hjärtat.

Jag har fått råd och förslag på hur jag ska gå vidare med det inträffade. Det kommer att bli konsekvenser, både kortsiktiga och långsiktiga.

De kortsiktiga kommer innebära att jag tänker ta ett break från jobbet på ett tag för att fokusera på mig själv. När jag känner mig kränkt, sårad, misstrodd och framförallt så fruktansvärt illa behandlad, då ska man inte längre vara kvar i verksamheten, det blir en omöjlighet. Under mitt break ska jag verkligen fokusera på mig själv och tänka igenom situationen och vad det kommer få för konsekvenser för mig på lång sikt.

En väldigt klok person sa till mig så här idag; "Jag ser att du kämpar, jag förstår att du kämpar, men ibland måste man ställa sig frågan vad man kämpar för, och om man verkligen inte ska fokusera på sin hälsa istället".

Jag vägrar ge upp, så är det bara!

... däremot sliter jag ont, och det gör ont, hiskeligt ont när man blir behandlad så här, hur starkt jag än är...

Det är väl lite av de tankarna jag ska använda mitt break till, ta ett långsiktigt beslut.

Missförstånd kommer alltid att finnas så länge mänskligheten finns, och det går att reda ut, däremot är jag fruktansvärt besviken på hur situationen har hanterats, och den besvikelsen kommer inte lägga sig i första taget...

 

Elin

28 november 2007 19:56

Hej!

Jag har smygföljt din blogg och bara skrivit några gånger. Jag har försökt maila dig eftersom jag vet vad du heter och har läst om dig i tidningen, men tydligen stavar jag fel för det kommer inte fram :(

Jag vill väldigt gärna komma i kontakt med dig. Vi bor i samma stad och jag har blivit tipsad om din blogg av en kollega som också är chef där jag jobbar, och vi tycker din blogg är toppen och innehåller många kloka aspekter.

Kan vi komma i kontakt?

 

Figgelito

28 november 2007 20:09

Ta du ett break. Vill du breaka kungligt är du alltid välkommen till huvudstaden!

Jag som känner dig vet att du grejar även det här. Du lät så olycklig och det var längesedan jag hörde dig så ledsen.

Glöm inte att du är du, en förbannat bra du dessutom.
Helvete vad mycket du utsätts för.

 

swat

28 november 2007 20:34

En vän till en vän som har dig som ledare. Bad mig läsa din blogg. Jag är själv ledare och har gjort mina misstag. Tror precis som du att ärlighet varar längst. Det är dock inte alltid rätt att vara det offentligt. Du vet väl att, det som inte dödar ger styrka och erfarenhet.

 

Sten

28 november 2007 20:56

Miniu...

Jag hoppas massor att du låter din blogg finnas kvar... jag hämtar massor med klokskap ur det du skriver.

Kram till dig.

 

Miniu svarar

28 november 2007 21:51

Elin; Testa att bara ta mitt förnamn punkt mitt efternamn (det ena) med h och dubbel s snabel-a och ett av företagsnamnen så ska det funka!

Figge; Mmm, du har nog aldrig hört mig så ledsen. Jag är ledsen, riktigt förbannat ledsen. Breakar på hemmaplan tror jag...

Swat; Jag anser faktiskt inte alls att jag har gjort något misstag, och min blogg är tänkt att spegla _min_ utveckling, och aldrig det som sker i gruppen. Det är min absoluta uppfattning och där viker jag mig inte, that´s it!

 

-

28 november 2007 22:05

Diggar din inställning. Fler som dig och världen skulle se bättre ut!
Fram för fler tjejer som står på sig och vågar vara sig själva med sina åsikter.

 

Stina

30 november 2007 08:49

Gumman! Inser att en annan bara var i huvudsta´n i 1,5 dygn...och din värld har hunnit rasa under tiden. Du vet var jag finns om du vill prata...
Som de sa på Stora-Må-Bra-dagen igår: "Du vet väl om att du är värdefull!?" Med DEN känslan kom jag hem sent igår...och fick anstränga mig MYCKET för att behålla den, kan jag ju avslöja!*suckar*
Kramen...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Åkte hem till mamma ikväll, behövde henne. Håkan hade köpt blommor, aldrig har väl en bukett med blandade tulpaner varit vackrare än nu. Huvudvärken kom som ett brev på posten, vilket kanske inte är så konsigt om man knappt ätit något.   Känner mig ö...

Jag har blivit skrämd till tystnad, tror bara det att den som skräms glömt bort vilken person som finns bakom fasaden. Mig skrämmer man inte till tystnad och definitivt inte nu. Varken då, nu eller i framtiden... that´s it!   Dags att lägga ett kapit...

Ni som inte vill läsa gnäll, kan vända här... Äntligen fredag, som jag längtat. Från det att jag satte foten på jobbet i måndags har jag haft nedräkning till helgen på ett sätt jag aldrig någonsin känt förrut...*ogillar känslan skarpt*   Två övertids...

Det står en tvättmaskin där nere... längtar efter den. Det står en torktumlare där nere... längtar efter den. Det står en dammsugare där nere... längtar efter den. Det finns dammtrasor i lådan... längtar efter dom. Det finns allrengöring under diskbä...

Idag är det en sån här dag man inte skulle ha gått upp... allt bara jävlas! ALLT!...