... är det citat jag fullständigt fastnat för!

På jobbet är grovgörat gjort, bara finlir kvar. Personalbiten förhoppningsvis löst och alla är insatta i arbetet. NU kan jag förhoppningsvis luta mig tillbaka i nästa vecka, och jag tror bestämt att jag ska försöka ta ut lite av de hårt inarbetade timmarna till att bara fylla på lite enegridepåer som gapar tomt just nu.

Sover som en kratta nu, vaknar kring halv fyra på natten och förblir vaken till sextiden innan jag somnar om, för att vakna när klockan ringer kring 7-tiden, och då är jag allt annat än pigg.

"Du bearbetar säker allt på nätterna" säger alla, men så är det inte. Kanske är det all spänning jag haft under dessa turbulenta veckor som börjar släppa och leder till min sömnlöshet.

Figge, kommer det ett kuvert med ett gult papper i som ger lite vita piller? Please... *blinkar med de gröna*

Hade ett långt och välbehövligt samtal med en person i eftermiddag, och aldrig någonsin har väl ett samtal känts så välbehövligt som just nu.

Ja, läget är som det ligger och det gav mig mer förståelse och en helt annan möjlighet att försöka klara av situationen. Det är svårt, det kommer vara svårt, men jag är envis som få också - och tänker anta den utmaningen!

Återigen blev jag påmind om att livet inte är något jävla spa, och det sammanfattar lite vad jag känner. Livet prövar mig just nu, för att sudda i kanten på den rosenskimrande bild av livet som jag målat upp.

Jag duckar, blundar, vänder mig bort men snöbollarna med livets käftsmällar kommer ändå, en där, och en där... men det är just det som är livet.

Konstigt nog, eller konstigt kanske det inte är för jag är ju mig själv, så känner jag mig riktigt ruggigt peppad att anta utmaningen och ge livet en match, och försöka inse att det inte är något spa...

 

Ingrid

14 november 2007 19:10

Louise Hoffsten vet vad hon pratar om.
Jag gissar att samtalet du hade var vad du behövde.
Kramen

 

Sten

14 november 2007 21:30

Jaa du... visst är livet inte något spa... oavsett hur vackert rosenrött eller vackert vitt eller någon annan vacker färg vi målar det så är livet där med sin stora svarta pensel och kluddar över det vackra. Men den svarta färgen går ju att måla över den med, lyckligtvis :-D.

 

Figgelito

14 november 2007 22:19

Välkommen till verkligheten och livet!
Du kommer inte vinna över livet och inte livet över dig, men snart kommer ni kompa bra igen.

 

Dr Figgelito

14 november 2007 22:30

Gällde det gula receptet så ringer jag dig. Men en varningsflagg är utfärdad, och nonchalera den ej!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Åkte hem till mamma ikväll, behövde henne. Håkan hade köpt blommor, aldrig har väl en bukett med blandade tulpaner varit vackrare än nu. Huvudvärken kom som ett brev på posten, vilket kanske inte är så konsigt om man knappt ätit något.   Känner mig ö...

Jag har blivit skrämd till tystnad, tror bara det att den som skräms glömt bort vilken person som finns bakom fasaden. Mig skrämmer man inte till tystnad och definitivt inte nu. Varken då, nu eller i framtiden... that´s it!   Dags att lägga ett kapit...

Ni som inte vill läsa gnäll, kan vända här... Äntligen fredag, som jag längtat. Från det att jag satte foten på jobbet i måndags har jag haft nedräkning till helgen på ett sätt jag aldrig någonsin känt förrut...*ogillar känslan skarpt*   Två övertids...

Det står en tvättmaskin där nere... längtar efter den. Det står en torktumlare där nere... längtar efter den. Det står en dammsugare där nere... längtar efter den. Det finns dammtrasor i lådan... längtar efter dom. Det finns allrengöring under diskbä...

Idag är det en sån här dag man inte skulle ha gått upp... allt bara jävlas! ALLT!...