På vägen hem idag efter en trevlig dag och kväll, slog det mig vikten av att stanna upp i tillvaron och försöka vara i nuet.

Förra sommaren fick jag verkligen lära mig det grundligt och jag minns att jag höll i hela hösten, sedan försvann det med allt annat - i all stress och i vardagen.

Vid gårdagens träning pratade vi också om det, att andas och att syresätta musklerna för att uppnå bättre resultat.

Och idag har jag tänkt på det ganska mycket, att vi lever på ytan - i allafall känner jag så vissa stunder. Med det menar jag inte att man är ytlig på något vis, men man stannar aldrig upp...

Min omgivning har nog märkt att det har hänt saker med mig på kort tid, jag har börjat se saker och ting i min omgivning, konkreta saker. Jag har framförallt börjat se fåglar, blommor, kottar, bär, barr, stenar - jag har helt enkelt börjat se naturen runt i kring mig, den natur som förrut bara fanns. Nu kan jag nog säga att jag lever med den... och en extra förkärlek till alla små fåglar som kan få mig att stanna upp 4 minuter av min lunch - mitt på torget för att bara titta!

Det är en nystart för många i och med att semestern är slut, och jag vet att många av mina bloggläsare lever som jag förrut gjorde, med en ständig stress och press för att bara rusa vidare till nästa.

Jag fick många praktiska tips för att lära mig att stanna upp i tillvaron, saker som bara tar ett par minuter i anspråk av vardagen, men som ger så mycket mer av livet.

Ett av mina djupaste inlägg på länge, bara för att bevisa att det finns lite djup i mig också - om ni nu hade tvekat på det någongång!

Ikväll är det jag som återupptar en stund med mig själv, mina tankar och bara mig själv!

Idag tog jag och bjöd in min personal på en lunch - helt off record så att säga. Det serverades en italiensk lantlig kycklingsallad med parmesan och krutonger och en basilika-aioli till. Vi åt vitlöksbaguetter till... och drack INTE vin, Ramlösa eller Pepsi fick det bli!

Lite orolig var jag eftersom min bästa högra hand Helene inte är så jätteförtjust i grönsaker, men nu har hon fått sommarens och höstens dos av sallad! Hon åt till och med parmesanen!

Tack tjejer för en härlig stund, massa skratt, getingar, sol och vind!

Jag är övertygad om att vi får en riktigt rolig höst tillsammans - för det blir väl inte annat än man gör det till!