Fredagskvällarna efter en hel arbetsvecka som för min del alltid är fullsmetad med möten från måndag till fredag, träningar och hus att ta hand om - så ska fredagskvällarna tillbringas i hemmet för att undvika missöden, tro mig!

Figge hade bokat bord till 21, och jag som i vanliga fall är en mat- och sovklocka fick det lite svårt. Trots Malins ihärdiga försök med att jag ska ta en frukt innan, så gick det typ helt åt helvete. Har bara mig själv att skylla. Lunch utan kolhydrater, gymträning, en frukt, ett glas Moet...

Att jag aldrig läääääär mig! Jag som är sååå klok!

Jag vet inte hur många gånger Figge fick höra:

- Alltså jag mår lite konstigt

- Alltså jag mår inte alls bra

- Alltså det känns som om benen inte bär mig

Hur som helst, en jättetrevlig kväll. Men Figge, jag förstår att du flydde stan. Sundsvall är en ankdamm, och vi simmar tyvärr i den. Ibland önskar jag att jag kunde gå ut en helt vanlig kväll, med vem jag vill, och slippa bli igenkänd, bara få vara mig själv för en stund, utan att behöva ha dåligt samvete för att jag inte kände igen några. Vänner och bekanta i all ära, men ibland tror många att jag inte har något privatliv - jag är miss Jobb, ständigt i tjänst. Fråga på ni bara, kan jag inte svara så återkommer jag, att det är lördag eller söndag spelar ingen roll. Jag har dessutom aaaaall tid i världen att lyssna på hur du lever nu. Att mitt sällskap börjar somna vid bordet gör ingenting, för jag har typ inget liv!

Nu är ju situationen lite mer komplicerad eftersom vi har blivit en myndighet, och då kan man inte heja och ha sig hur som helst, för där finns en etisk del och en sekretess att ta hänsyn till. Figge är van den delen, så han hejar aldrig först, han har lärt sig att hantera det problemet.

Tro nu inte kära deltagare, sökande, elever, konsulter, lärare, coacher, projektledare och annat folk, att jag inte tycker det är roligt att höra hur ni har det idag, men ibland, som igår - hade jag tyckt det hade fått varit skönt att få vara bara jag, utan att få frågan vem denne man är, om vart vi ska gå sedan, blandat med konstateranden från senaste utbildningsinsatsen.

Jag lär ha ett och annat att dementera när jag på måndag morgon lämnar gräddhyllan för att ta mig ner på stan och åter bli Miss jobb, skillnaden är att jag då är i tjänst!

... det kom min manliga kollega instormandes med nu, och en fulladdad lila påse - från Systembolaget!

Så sant så...

Därför är det bäst att göra det bästa av helgen, och det ska jag verkligen försöka med. Som vanligt lär det bli en känslostorm utan dess like igen, men jag börjar liksom bli van...*ler lite snett* Känslorna har en tendens att komma när jag har det lite lugnare, då finns det möjlighet att fundera och grubbla, och det borde jag inte göra, men det känns oundvikligt ibland, för känslorna rår man inte för...

I dag efter träningen blir det ett sedvanligt bubbelbad, sprang in på Maskrosen och köpte lite nya alger till badet, så nu ska jag kunna plaska och ha mig med ordningen återställd - inte illa!

Efter bubbelbadet så blir det en taxi ner till stan, för det ska faktiskt drickas Moet i bubblet idag, och därefter blir det en middag med Figge som är på Norrlandsturné och ska hjälpa norrländska små barn till världen.

Att ta med sig mig ut en fredagskväll är en vild chansning och kan sluta i total flopp, men Figge är varnad och även van mitt fredagsagerande. Allt som oftast är jag totalt slut och om det är någon dag i veckan jag passar bäst i soffan och dessutom verkligen trivs där - så är det fredagar!

Lördagen och söndagen är ganska öppen, lite fikabesök ska jag få, och jag ska försöka komma ut på en prommis också, och sedan är det träning på söndag igen, och inte att förglömma... dadah - affärsplanen!

Det är ju bara en helg i veckan...

Sitter här och försöker jobba med affärsplanen men det går ju så tungt. Försöker vara kreativ i skrivandet och i tänkandet samtidigt som jag försöker äta något som kan liknas vid middag. Ciabatta med parmaskinka och taleggio, och ett glas rött - är det middag?

Kom på att jag måste blogga om en sak, för att få främst min älskade lill-kusins åsikt på det. Anneli, I miss you... jättemycket!

Hur som helst, idag var ju ute på fältet, och hade mina uppföljningar i en av våra utbildningar. Detta var sista uppföljningen och jag brukar alltid stämma av mot de mål som är uppsatta och försöka blicka framåt.

Vi satt där i godan ro i trepartssamtal och det hela avlöpte väldigt bra. Tjejen går ut i jobb och allt är frid och fröjd, lovord och hyllningar i all ära, jag tackar givetvis för dom, men det viktigaste för mig är att jag på något sätt kunna bidraga med att få ut denna personen i arbete.

Samtalet börjar avrundas och jag frågar arbetsgivaren om han såg några förbättringsområden inför nästa start. Jag ser att tjejen tittar liiiite väl på mig medan jag försöker vara koncentrerad och engagerad i svaret.

Hon tittar inte i ögonen, hon tittar längre ner, på halsen mot urringningen, läääänge!

Helt plötsligt så bara kommer det ur henne:

- Du gillar bling bling va?

- Hmmm, vad menar du?, svarar jag lite tagen på sängen så där

- Du har 35 diamanter på dig idag, det är väl bling bling. 24 på halsbandet, 1 i ringen, 2 i öronen och 8 i klockan

Så Anneli; är diamanter verkligen bling bling? Jag är lite allegrisk mot det ordet, men nu vill jag veta - är det verkligen bling bling?

Jobbar frenektiskt med denna affärsplan som ska presenteras på ledningsgruppsmötet i nästa vecka. Jag gillar att involvera personalen i det arbetet, det är ju vi tillsammans som ska göra resan mot att utveckla verksamheten. Grejen är den... att 4 av 5 medarbetare är totalt nya och har ingen som helst aning om vilka verksamhetsområden som ens finns, och ännu mindre hur vi kan utveckla dessa.

På måndag em har vi avsatt tid för detta affärsplanearbete men jag har avsatt hela helgen för att jobba med den och försöka vara strategisk.

Känns som att det blir en helg med pyjamas, lap-top och sängen i en vacker kombination.

Jag gillar att jobba strategiskt, är allt som oftast en strateg, men detta arbete är allt annat än strategiskt.

Ni som vet var jag jobbar känner ju till arbetsgivaren, och vet vilken väldigt flexibel marknad vi verkar inom. Jag gör gärna en affärsplan, om jag bara vet förutsättningarna. Jag vet inte alls hur min verksamhet ska se ut efter jul.

Då är det extremt lätt att tänka framåt... tro mig!

Så det affärsplanearbetet jag bör ägna mig åt känns som att kasta en tärning och se vad framtiden har att erbjuda.

1 poäng - vi går tillbaka till 1,5 tjänster och då finns ingen tid för utveckling

2 poäng - vi utvecklar jobbförmedlingen

3 poäng - vi börjar med ett nytt marknadsområde - rehab.

4 poäng - vi börjar att inta den privata marknaden

5 poäng - vi gör en kombination av detta och utökar styrkan

6 poäng - jag ger upp

Så gott folk - någon som känner för att hjälpa till med lite affärsplanearbete? Greppa en tärning, kasta och se!

Svårare än så är det inte!

Fick några ord med koncern-bossen idag och det var väldigt skönt att höra hans röst. Han är en fantastisk ledare och en förebild för mig rent yrkesmässigt! Hade förmånen att ha honom som mentor förra hösten, fantastiskt... Lite lättare blev det att ta sig an affärsplanearbetet när jag fick prata med honom, men ändå lockar städning, strykning och plock mer ikväll! Hur kan det komma sig?

Ja, det blev kväll ändå. Denna dag satt hårt inne, mycket hårt dessutom.

Handledningen gick av stapeln och idag behövdes faktiskt näsdukarna för första gången. Jag blev verkligen pressad och det var säkerligen nödvändigt.

Männen i mitt liv var temat, både yrkesmässigt och privat - och det var mycket intressanta reflektioner och jag känner verkligen att jag tar med mig jättemycket därifrån.

Det ritades, ställdes staplar och matriser och helt plötsligt blev bilden ganska klar för mig.

Mycket av det som sas var väldigt privat och lämpar sig inte alls för bloggeriet, men kontentan av dagens handledning är:

Vad gör denna situation för kärleken för mig själv? Jag gillar mig själv, jag har god självkänsla och gott självförtroende, men när jag ser hur jag själv agerar och hur jag låter mig ageras med, då blir det en konflikt mellan "hon med den goda självkänslan" och "hon som mesar på och bara följer spelet".

Konflikten är total och jag har två val. Jag gillar att ta beslut, jag gillar att stå inför situationer där jag tvingas ta ett beslut, men denna situation vill jag aldrig mer uppleva för min egen hälsas skull.

Efter en eftermiddag med reflektioner vid tvätthögen, några tårar med Stina, ett oräkneliga antal mail som bara överöser mig, ett telefonmöte - så begav jag mig mot gymmet. 25 minuter på löpbandet och herrejävlar vad mycket frustration som kom ut. Stirrade in i spegeln hela tiden. Kände hur låren riktigt tryckte i från. Mina lår är starkare än någonsin nu, och det kändes. Körde helkropp idag och sedan hem och nu har man landat här i soffan så där härligt genomtränad i hela kroppen.

Några telefonsamtal ska klaras av innan jag checkar in för natten.

Om en timme ska jag sitta där i stolen, för handledning. Även det är en investering i sig själv som faktiskt rekomenderas alla och en var...

Lunchen idag är avklarad, inte den bästa men jag tror att min "light-detox-kur" gillar den. Försöker dricka surt för att rensa ut en massa slagg som gömmer sig i kroppen. Äta starkt ska också vara bra, och idag blev det grönsaker i stark sås och hoppade riset. Struntar i att det säkerligen är massor av glutamat i maten. Hann med en vända in på Sköna Under på lunchen och som alltid när jag är där så blev det en kasse med ut!

Som sagt, handledning idag, och idag är temat "männen i mitt liv" - så håll i er ni som känner er drabbade. Idag tror jag bestämt att näsdukarna kommer att komma till användning, för det känns som att det ligger mycket känslor bakom dessa män som har en plats i mitt liv.

Handledning handlar absolut inte om att älta, det handlar snarare om att skapa en förståelse för sitt egna agerande, utifrån mig som person och mina värderingar och min omvärld. Ytterst intressant, och något som fler borde ägna sig åt, för att hitta sig själv och förstå hur man själv agerar.

Efter handledningen brukar jag alltid försöka avsätta lite tid för egen reflektion, och idag blir det nog reflektion i tvätthögen hemma. Inte så illa kanske!

Prognos 2008 har jag ägnat större delen av förmiddagen åt. Vilken gissningslek, och vilka fula ord det kan komma ur en så väluppfostrad flicka som mig!

Nu är det bara affärsplanen klar, sedan är jag redo för regionledningsmötet i nästa vecka. Herregud, redan nu skrattar jag åt eländet, saknar förtroende för personen och situationen, men 24 timmar ska jag väl kunna hålla mig lugn i allafall - för det är ungefär så länge jag måste stå ut med cirkusen!

För er som undrar hur det gick med filmtittandet igår så kan jag avslöja att det gick över förväntan. Slog på filmen, och låg faktiskt kvar hela filmen med undantag för 3 gånger, två vatten-detox-pauser och ett telefonsamtal.

Bra jobbat va? Filmen var faktiskt bra, helt klart sevärd!

Ikväll blir det träning, ja - efter tvätthögsorgien då!

Jag jobbar mycket med målplanering i mitt liv, såväl privat som offentligt höll jag på att skriva, men nog tusan är mitt yrkesliv, som passar bättre som ordval, offentligt. Jag uppmanar verkligen fler att använda sig av målplanering, det blir så mycket lättare då, och resultatet blir bättre!

Målplanering kan vi ta i en kommande blogg. Det jag skulle blogga om nu ikväll är personliga mål. Jag har i höst satt upp två personliga mål.

1. Börja gå på taktilmassage regelbundet

2. Ge mer feedback till folk i min omgivning

Mål 2 är avklarat, jag har börjat att ge feedback till andra, och alltsom oftast, om man läser på om feedback och verkligen lär sig att både ge och ta, så är feedbacken önskad och blir då något konstruktivt!

Testa och se!

Mål 1, massagen, har legat och gnagt för jag har helt enkelt inte tagit mig för. Försöker komma iväg på vanlig klassisk massage ibland för muskelfästena, men den taktila massagen har länge intresserat mig, men jag har som sagt inte tagit mig för. Igår tog jag mig samman, ringde och fick komma redan idag. Så nu sitter man här helt slut i kropp&själ, och jag hoppas innerligt att jag mår bättre av denna massage än den idrottsmassagen jag brukar få. Laddar med vatten i mängder. Taktilmassage är avslappningsmassage som syftar på att tillföra kroppen mer oxytocin vilket gör att vi upplever ökat välbefinnande, bättre sömn, minskad hjärtfrekvens, avslappnade muskler, förhöjd smärttröskel mm. Man jobbar helt och hållet med känselsinne och beröring. Idag var det första behandlingen och det var riktigt skönt att verkligen få känna sig avslappnad, det var längesedan nu!

Tanken är att jag ska gå på taktilmassage 1 gång i veckan nu fram till jul för att sedan gå en gång i månaden. Målplanering på hög nivå!

En härlig dag som går mot sitt slut. Tog en välbehövlig sovmorgon, slog upp de gröna kring 8, hämtade tidningen, läste den och hoppade ner och myste i sängen igen. Löste ett och annat världsproblem. Klev upp 10.30 och gav mig i väg mot stan där en lunch med Titti väntade!

Upp o tog en vända på jobbet, och det var en härlig känsla.

Medarbetarna var verkligen självgående, och på gång och det känns som mitt hårda arbete i höst äntligen börjar ge resultat. Min tid som brandsläckare är över för en tid hoppas jag. Nu ska jag börja ladda upp de battier som är uttömda, och det ska bli en intressant upplevelse.

Nu sitter jag här i soffan och är redan omklädd för natten, ska sätta på en film där jag tvingas byta fokus från mitt liv till någon annans liv för en stund, innan jag hoppar ner i bädden och avslutar denna grymt sköna dag!

Ni som känner mig vet hur oerhört bra jag trivs på Högre Höjder, nu är det väldigt få av er som har fått bevittna mornarna här på Högre Höjder. När man kliver upp, på med nattlinnet, på med glasögonen, rufsar till håret, på med morgonrocken, upp för trappen och där, just där i trappat möts man av solen. En sol som bjuder på sitt söderläge i alla årstider. Nu på vintern är det en magnifik känsla att se solen lysa igenom molnen.

Att vakna till rymden och höjden...

Att vakna till solen...

Sundsvall består ju av två stadsberg, och jag bor typ på det Norra Stadsberget, och ser ut över hela Sundsvall och får bevittna naturen

Idag när jag kom hem på eftermiddagen så var det ytterligare fin upplevelse, ut på balkongen och fram med kameran. Det som nu är täckt av moln på fotot är Sundsvall och jag bor ovanför molnen idag. I stan är det molningt, på Högre Höjder är det glasklart och underbart vackert!

Stadsflickan som blivit intresserad av naturen... ojoj, jag fortsätter att imponera på mig själv. Var ska detta sluta?